Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Minns 30 procent av Östgötaskogen mĂ„ste skyddas

Art- och klimatkrisen innebÀr att det svenska skogsbruket behöver förÀndras i grunden. För att öka takten som skogar binder kol frÄn atmosfÀren mÄste avverkningstakten minskas, och det vi tar ut frÄn skogen i högre grad anvÀndas till lÄnglivade produkter.

Carl Schlyter

Carl Schlyter

Foto: Greenpeace

Debatt2021-08-29 07:56
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

För att klara klimatkrisen mĂ„ste vi sluta skövla de skogar som kan hjĂ€lpa oss att minska den globala uppvĂ€rmningen. Genom att sluta med kalhyggen och införa ett hĂ„llbart skogsbruk kan Ă–stergötlands lĂ€n bli en förebild för framtidens sĂ€tt att bruka skogen.

Vi befinner oss i ett planetÀrt nödlÀge. Vilket fler och fler mÀnniskor tar till sig. Forskarna konstaterar att artutrotningen mÄste stoppas och utslÀppen av vÀxthusgaser mÄste minskas dramatiskt. Redan om nÄgra Är kan det vara för sent för att undvika katastrofala tipping-points, dÀr den globala uppvÀrmningen blir ett sjÀlvspelande piano som inte lÀngre gÄr att stoppa.

Skogen spelar en avgörande roll för vĂ„ra möjligheter att lyckas. Det boreala skogsbĂ€ltet lagrar mer kol Ă€n jordens regnskogar tillsammans, vilket gör vĂ„ra svenska skogar till en global angelĂ€genhet. Norra Sverige – frĂ„n DalĂ€lven och norrut â€“  ligger i det boreala barrskogsbĂ€ltet, ofta benĂ€mnd taigan. Det Ă€r ett skogsekosystem som strĂ€cker sig över hela jorden frĂ„n Sibirien i öster till norska kusten och vidare via nordligaste Skottland till Nordamerika. För att klara klimatomstĂ€llningen mĂ„ste vi lagra kol i ökad takt i skogen. Trots det har avverkningarna i Sverige fördubblats sedan 1950-talet. 

Art- och klimatkrisen innebÀr att det svenska skogsbruket behöver förÀndras i grunden. För att öka takten som skogar binder kol frÄn atmosfÀren mÄste avverkningstakten minskas, och det vi tar ut frÄn skogen i högre grad anvÀndas till lÄnglivade produkter.

I sin nya skogsstrategi föreslog EU-kommissionen nyligen att kalhyggen ska undvikas, att mer kol bindas i skogen och att alla gammelskogar skyddas frĂ„n skogsbruk. Detta överensstĂ€mmer i hög grad med vad som Greenpeace och mĂ„nga andra miljöorganisationer har krĂ€vt i Ă„rtionden.

En Sifoundersökning som Greenpeace lÄtit göra visar att EU-kommissionens förslag har stöd hos det svenska folket. Drygt hÀlften av svenskarna (51,5 procent) anser att miljökraven vid avverkning ska skÀrpas. NÀstan lika stor andel (46,6 procent) vill ha ett förbud mot kalhyggen. Endast en fjÀrdedel tycker att ett förbud mot kalhyggen Àr en dÄlig idé.

Vi föreslĂ„r dĂ€rför att Ă–stergötlands lĂ€n:

‱ SĂ€tter upp ett mĂ„l och arbetar för att minst 30 procent av skogen ska fĂ„ ett lĂ„ngsiktigt formellt skydd.

‱ Inför ett stopp för alla kalhyggen pĂ„ offentligt Ă€gd mark i Ă–stergötlands lĂ€n.

‱ Ger rĂ„d och stöd till de skogsĂ€gare som vill stĂ€lla om till plockhyggesbruk och stĂ€ller krav 

pÄ hyggesfritt skogsbruk vid upphandlingar av virke och andra trÀprodukter.

Genom att förbjuda kalhyggen och införa ett hĂ„llbart skogsbruk kan Ă–stergötlands lĂ€n bli en föregĂ„ngare i skogsbruket. VĂ€lskötta plockhuggna skogar Ă€r lĂ€ttare att förena med ekoturism, rekreation och lokala miljömĂ„l kring biologisk mĂ„ngfald Ă€n kalhuggna virkesĂ„krar. Dessutom minskar risken för stormskador, insektsangrepp och skogsbrĂ€nder. 

Med plockhyggesbruk kan skogsÀgare ofta fÄ mer betalt samtidigt som totala avverkningarna kan minska, vilket innebÀr en vinn-vinn lösning för ekonomi, klimat och biologisk mÄngfald. Priset vi fÄr betala Àr att vi mÄste minska vÄr konsumtion av engÄngsförpackningar. Men kanske kan helgutflykten dÄ gÄ till en fin skog istÀllet för till Ätervinningscentralen?

Carl Schlyter, Greenpeace