Louis de Geer ingår i ett industriellt kulturarv

I debatten om De Geer hallen har man endast talat om Konserthallens vara eller inte vara. Glöm inte bort att byggnaden är ett kulturminne!

Här ser vi bland annat Holmentornet och andra delar av  Industrilandskapet i Norrköping. Debattören vill bredda diskussionen om Konsertsalen i Louis de Geer; hallen ingår i något som borde klassas som ett "industriellt kulturarv", skriver Gudrun Dorell som har bott och levt många år i Norrköping.

Här ser vi bland annat Holmentornet och andra delar av Industrilandskapet i Norrköping. Debattören vill bredda diskussionen om Konsertsalen i Louis de Geer; hallen ingår i något som borde klassas som ett "industriellt kulturarv", skriver Gudrun Dorell som har bott och levt många år i Norrköping.

Foto: Thomas Möller

Debatt2023-11-04 09:52
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

 På 1960-talet var Norrköping känt som en arbetarstad, stora delar av byggnationen i centrala staden revs och nya eleganta affärslokaler ersatte de gamla husen.

Under 1970-talet kom den stora industrinedläggningens tid.
Norrköpings kommun satsade då på att spara de gamla vackra fabrikerna och att använda dem till olika andra verksamheter.
Idén om Industrilandskapet tog fart. Norrköping blev berömt för sin fina stadsmiljö runt strömmen.
Att Campus Norrköping kom till, hade nog mycket sin grund i att det fanns fina lokaler i en annan gammal fabrik att flytta in i.

På Norrköpings hemsida kan man läsa följande under rubriken Industrilandskapet:

"Industrilandskapet är ett tidshistoriskt dokument fullt i klass med medeltidens Visby ringmur och stormaktstidens Gamla Stan i Stockholm. 
Norrköpings industrilandskap utgörs av stadens centrala delar med många sevärda byggnader och aktiviteter.
Den första spännande byggnaden i Industrilandskapet är Louis De Geer konsert & kongress, inrymd i en gammal pappersfabrik. Här kan du bland annat lyssna till en av landets främsta symfoniorkestrar
Industrilandskapets port är Holmentornet från 1750-talet. Färgen är ett resultat av arkitektens resa till Paris, där han såg hur man blandade gul färg i bruket. Idag kallar vi det Norrköpingsgult.”

Holmens bruk drev ett pappersbruk i huset där konserthallen nu finns. Bruket flyttade 1986. Jag har själv gått runt där och sett och hört de stora pappersmaskinerna arbeta. Man kan nästan inte förstå att det gick att förvandla dessa lokaler till den otroligt vackra byggnad, som vi kan vara så stolta över. Kommunen måste ha satsat mycket pengar på denna omvandling. På den tiden var det en stor investering. Vill Norrköpings kommun nu bara överlåta detta till en annan ägare? Det kanske går att ansöka om pengar från regeringen för att få Industrilandskapet förklarat som industriellt kulturarv?