I Östergötland har 9 av 13 kommuner höjt skatten det senaste decenniet. I 12 av 13 kommuner betalar östgötarna nu högre skatt än i genomsnittskommunen. I år höjde Söderköping skatten med hela 80 öre per hundralapp. Nu när många kommuner har det tufft är det allt fler som flaggar för att det kan behövas nya skattehöjningar. Det är inte rätt medicin. Tvärtom riskerar höjda skatter att cementera kommunernas dåliga ekonomi utan att stärka förutsättningarna för välfärden.
Vi betalar en stor del av vår lön i skatt. En vanlig lärare eller undersköterska betalar mer än halva sin lön i skatt när alla skatter slås samman. Trots att alla vet att Sverige har bland världens högsta skatter underskattar mer än tre av fyra hur mycket de faktiskt betalar, visar Svenskt Näringslivs undersökningar.
Samtidigt är det nog många som tänker att det är värt att betala lite mer bara pengarna går till välfärden. Problemet är bara att det inte är så enkelt. Det finns inget samband mellan mer pengar till skola eller äldreomsorg och bättre resultat. Den medvetenheten finns även i kommunsektorn. Häromåret sa SKR:s chefekonom Annika Wallenskog att ”det är viktigt att informera politiken om att höga kostnader inte ger hög kvalitet, vi vet att sambandet inte existerar. Det finns många onödiga kringkostnader att dra ned på”.
Kommunerna skulle frigöra stora resurser genom att arbeta smartare. Svenskt Näringsliv gav för några år sedan WSP i uppdrag att jämföra kostnad och kvalitet i landets samtliga kommuner för förskola, skola och äldreomsorg. Om alla kommuner presterade lika bra som den fjärdedel som ger sina invånare bäst välfärd till lägst kostnad skulle det frigöra nästan 40 miljarder som skulle kunna användas till något bättre.
Ett konkret exempel är upphandling. Man brukar säga att ungefär 30 procent av en kommuns budget är inköp. Trots det jobbar relativt få kommunledningar strategiskt med upphandling. De kommuner som infört en arbetsmetod som kallas för kategoristyrning har visat att det går att spara mellan 5-15 procent på smartare inköp.
Kommuner som kan leverera god och kostnadseffektiv välfärd är direkt avgörande för näringslivets konkurrenskraft. När svenska företag ska konkurrera med de bästa företagen i världen har de inte råd med kommuner som slarvar med skattepengarna eller inte levererar kvalitet. Det dränerar Sveriges konkurrenskraft och slår mot tillväxt, jobb och välfärd.
Högre skatter ger inte bättre välfärd. Det ger lägre tillväxt, färre jobb och mindre resurser till välfärden. De senaste decenniernas skattepolitik har visat att en politik som fokuserar på att få kakan att växa fungerar betydligt bättre än en politik som går ut på att fördela en större del av kakan. På 20 år har skatteintäkterna ökat med över 500 miljarder i reala termer trots att skattetrycket har minskat. Resultatet är att välfärden har mer resurser. Inte för att skatterna har höjts utan för att ekonomin har växt.
De bilmekaniker och förskolelärare som redan betalar mer än halva sin lön i skatt borde få behålla mer av sin lön i plånboken, inte mindre. Det är politikerna som borde prioritera bättre – inte deras väljare.