Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Här föddes svensk industri

Louis de Geer var inte först.  Norrköping och Finspång gärna får träta om var industrins vagga stod. Vaggan byggdes dock i en helt annan stad?!

Louis de Geer var inte först. Norrköping och Finspång gärna får träta om var industrins vagga stod. Vaggan byggdes dock i en helt annan stad?!

Foto: Claes Ottosson

Debatt2017-01-19 14:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det pågår en kamp mellan Norrköping och Finspång om var vaggan stod för den svenska industrins födelse. Finspångs rubrik på sitt kulturarvsprogram är ”Den svenska industrins vagga”. Nu kan vi lösa tvisten. Om vaggan stod i någon av dessa båda orter så var det vi i Nyköping som byggde vaggan.

Om man räknar med att det var bergsbruket och rustningsindustrin som var främsta orsaken till födelsen av industrin så kan vi framhålla att företagsfursten Hertig Karl räknade Nyköping som centrum för sin verksamhet. Här lät han sätta igång företag inom flera områden, men främst var det järn - och rustningsföretagen som gynnades. Tillverkning av järn ,kanoner och ammunition mm hade varit igång redan på medeltiden i våra trakter. Men, det var genom att inkalla tyskar och valloner som den nya vapentekniken kom att användas. Främst var det vallonen Wellam De Besche och hans landsmän som kom med den nya tekniken.

Wellam de Besche, föddes 1573 i Liege i Belgien. Han kom till Nyköping 1595 som byggmästare på det nya slottet. Ett par år senare får han av hertig Carl uppdraget att starta och driva en dragkonst i Nyköping. Där blev man först i landet med tillverka tråd, plåt och band av järn. Järn fick man främst från gruvor och masugn i staden. Längre upp efter ån, vid Harg fanns 5 hammarsmedjor som bearbetade det järn som behövdes vid slottsbygget. Wellam de Beasche får sedan ansvar för alla järnbruken och hela vapenindustrin i Sörmland. Åren 1607-1608 gör Wellam en resa till sin hembygd i Vallonien där han värvar 16 släktingar – alla med yrken inom metallhantverket.

Det var den första stora valloninvandringen till vårt land. Totalt kom ett 100-tal valloner till Nyköpingsområdet. De placerades ut vid hammare och masugnar i Nyköping, Bränn-Ekeby, Fada och Grishyttan med flera platser.

År 1610 byggdes det ett mässingsbruk i Nyköping. En annan teknisk nyhet som infördes var ”tryckning” eller pressning av harneskplåtar. Wellam hade som ledare för järnindustrin mycket att göra, men ledde även de tekniska förbättringarna av dragkonsten, masugnsdriftens omläggning och kanongjutningens modernisering. Alla moment, alltifrån nya milor med bättre kol till malmens kvalitet, dubbla masugnar, och borrning blev således först uttänkt och prövat i Nyköping av Wellam de Besche och hans valloner innan de tillämpades på andra ställen. Här fanns ju även Förola Gruva med landets bästa malm för kanontillverkning.

Det var vid ett möte i Holland 1615, mellan Wellam De Besche och Louis de Geer, som planerna för järn - och vapentillverkning i stor skala kom till. Vid de Sörmländska bruken tillverkades 2/3 delar av alla kanoner under 1600 och 1700-talet. Wellam de Beasche tog med sig den nya tekniken för att gjuta järnkanoner när han 1615 arrenderade Finspångs Bruk. De Geer hade först investerat i Nyköpings olika hyttor och bruk, men från och med 1631 köpte han in sig i Finspång. Där göts sedan mest stora kanoner, medan hyttorna och bruken i Nyköping svarade för de många lätta kanonerna och ammunitionen. Det var ju dessa lätta kanoner som låg bakom våra framgångar under 30-åriga kriget. Att vi byggde vaggan i Nyköping för landets industriella födelse hoppas vi att även blir en del att fira för vårt lokala gästabud.

Läs mer om