I en sprÄkkrönika i Dagens Nyheter den 20 februari skriver Anders Svensson, SprÄktidningens chefredaktör, att engelskan inte Àr ett hot mot svenskan. Den slutsatsen Àr inte sÀrskilt vÀl underbyggd.
Om Anders Svensson menar att svenskans hÀdanfÀrd inte Àr nÀra förestÄende, sÄ Àr jag naturligtvis överens med honom. SÄ lÀnge mor- och farförÀldrar kan kommunicera pÄ svenska med sina barnbarn, riskerar inte svenskan att dö. DÀrför Àr svenskans stÀllning de nÀrmaste 70 till 100 Ären relativt sÀkrad; sÄ lÀnge det finns modersmÄlstalare av ett sprÄk har det överlevt. Det gÀller ocksÄ smÄ sprÄk som Àlvdalskan i Sverige, som överlevt trots att det bara har nÄgra tusen talare.
Anders Svensson försöker bevisa att svenskans stÀllning Àr ohotad genom att hÀnvisa till att engelskan har varit den viktigaste lÄngivaren av ord till svenskan sedan andra vÀrldskriget och utgÄr frÄn att dessa inlÄn sÄ smÄningom kommer att assimileras i svenskan. Men det Àr inte vad saken gÀller; frekvensen av engelska lÄneord Àr bara ett symptom pÄ engelskans sÀrstÀllning. Problemet Àr att engelskan expanderar pÄ svenskans bekostnad och erövrar domÀner frÄn svenskan.
Detta Ă€r tydligt pĂ„ en rad omrĂ„den. Enligt den senaste rapporten frĂ„n SprĂ„krĂ„det âSprĂ„kval och internationaliseringâ skedde i genomsnitt 64 procent av programundervisningen pĂ„ avancerad nivĂ„ inom den svenska högskolan pĂ„ engelska 2020, och 53 procent av undervisningen pĂ„ kursutbudet. Det Ă€r en genomsnittlig ökning pĂ„ 7 respektive 13 procentenheter de senaste tio Ă„ren. Som publiceringssprĂ„k dominerar engelska totalt pĂ„ bekostnad av svenskan: 93 procent av alla doktorsavhandlingar och alla tidskriftsartiklar skrevs 2019 pĂ„ engelska. En av rapportförfattarna, Hans Malmström, menar i en intervju att vi i praktiken idag har kapitulerat inför engelskans utbredning inom högskolan. En liknande situation har uppstĂ„tt inom skolvĂ€sendet pĂ„ grund av friskolereformen, dĂ€r engelsksprĂ„kiga friskolor, Internationella Engelska Skolan, International Nordic School, Dibber, Amerikanska gymnasiet med flera, har brett ut sig. Dessa tillĂ„ts anvĂ€nda engelska som undervisningssprĂ„k pĂ„ upp till 50 procent pĂ„ grundskolenivĂ„ och upp emot 90 procent pĂ„ gymnasienivĂ„; fritt fram alltsĂ„ för ett sprĂ„kbyte.
Det Ă€r uppenbart att engelskans stĂ€llning Ă€r mycket stark inom reklambranschen; engelska anvĂ€nds frekvent i reklamtexter, t.o.m hela annonstexter kan formuleras pĂ„ engelska. Hur miljöskadade vissa inom reklambranschen Ă€r, framgĂ„r av detta uttalande: âVĂ„rt reason to talk i det hĂ€r avseendet Ă€r att Lindex higher purpose Ă€r att âEmpower and inspire women everywhereâ och det jobbar vi med pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt.â
SprÄkförsvaret genomförde en undersökning 2005-2006 av lÄngfilmsutbudet i de svenska tv-kanalerna. Det visade sig att drygt 78 procent av lÄngfilmerna var engelsksprÄkiga, 14 procent svensksprÄkiga och drygt 6 procent kom frÄn resten av vÀrlden. Det finns inga tecken som tyder pÄ att situationen senare har förÀndrats till bÀttre.
Namngivning pĂ„ engelska har ökat markant vad gĂ€ller varumĂ€rken, affĂ€rsinrĂ€ttningar, byggnader, exploateringsobjekt, platser och offentlig utsmyckning. Detta kan inte reduceras till âinlĂ„ning av ordâ utan Ă€r direkta domĂ€nförluster.
Anders Svensson omnÀmner ocksÄ det senaste fenomenet nÀmligen att barn, vars förÀldrar inte Àr engelsksprÄkiga, har börjat tala engelska med varandra. Detta illustrerar ocksÄ hur engelskans pÄverkan sker.
Artikeln fortsÀtter söndag 13 mars