En konkret fråga till länets riksdagsledamöter

Världen omkring oss förändras snabbare än någonsin. Digitaliseringen, globaliseringen och den gröna omställningen skapar både utmaningar och möjligheter för näringslivet.

Teresa Carvalho (S) i Norrköping är en av de östgötska riksdagsledamöter som får frågor av dagens debattör.

Teresa Carvalho (S) i Norrköping är en av de östgötska riksdagsledamöter som får frågor av dagens debattör.

Foto: Fredrik Nygren

Debatt2022-10-24 09:52
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Företag som lyckas ta till vara på de anställdas inre lust att utvecklas får både mer engagerade medarbetare och ett mer konkurrenskraftigt bolag.

För att rusta Östergötlands företag för framtiden behövs ett samlat nationellt initiativ för att främja kompetensutveckling. Den nyligen presenterade reformen av lagen om anställningsskydd, LAS, och de nya omställningssystem som följer med den är ett viktigt steg i rätt riktning, men mer behöver göras.

Kompetensutveckling måste i mycket högre grad ses som något som ska genomföras under hela arbetslivet, med målet att alla medarbetare får möjlighet att kontinuerligt utveckla sin kompetens. Då kan de bidra ännu mer till arbetsgivarens verksamhet och samhällets utveckling, samtidigt som de får roligare på jobbet.

Därför bör Östergötlands riksdagsledamöter verka för att regeringen tar fram en nationell strategi och handlingsplan för kompetensutveckling i arbetslivet.

IHM har fyra förslag till åtgärder som borde ingå i handlingsplanen:

1. Inventeringsstöd för mindre företag. Regeringen bör ge ekonomiskt stöd till mindre företag som vill inventera företagets befintliga kompetens och behov av strategisk kompetensutveckling.

2. Full avdragsrätt för kompetensutveckling. Regeringen bör ersätta dagens krångliga avdragsrätt för kompetensutveckling med ett brett och generellt avdrag som omfattar alla investeringar som företagen gör i kompetensutveckling av sina anställda.

3. Avdragsrätt för individer. För den enskilda individen är det dyrt att investera i sin egen kompetensutveckling. Därför bör regeringen införa ett kompetensutvecklingsavdrag enligt RUT-modell för privatpersoner.

4. Modell för bedömning och redovisning av mikromeriter. I dag är det svårt att redovisa den kompetens man fått från utbildningsinsatser som är kortare än examensnivå. Därför bör regeringen ta initiativ till att utveckla en svensk modell för validering av mikromeriter.

En nationell strategi för kompetensutveckling i arbetslivet skulle stärka medarbetarnas ställning på arbetsmarknaden och öka företagens konkurrenskraft.

Vi har därför en konkret fråga till Östergötlands riksdagskandidater: Kommer ni att verka för att den nya regering som just har tillträtt tar fram en nationell strategi för kompetensutveckling i arbetslivet?