Det blev inga gulliga små friskolor md ny pedagogik

På den tiden röstade folk på Socialdemokraterna i sådan omfattning att skolan kunde reformeas i grunden, skriver Robert Höglund i sin debattartikel.

På den tiden röstade folk på Socialdemokraterna i sådan omfattning att skolan kunde reformeas i grunden, skriver Robert Höglund i sin debattartikel.

Foto: Jan Ehnemark/SvD/TT

Debatt2021-02-06 09:59
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Friskolor verkar allt mer bli en brännande politisk fråga. Nu diskuteras hur man skall kunna dämpa de stora skolkoncernernas expansion med skatter på vinster och eller en sänkning av den s k skolpengen. Men hur man än vrider och vänder på det, blir det fel. Hela friskolesystemet leder till klassamhällets återkomst. Bättre bemedlade familjer väljer friskolor åt sina barn. De mindre bemedlade familjerna får hålla till godo med de kommunala skolorna eller flummiga religiösa friskolor där SÄPO inte är en ovanlig gäst.

När jag gick i skolan i slutet av 1940-talet gick de bättre bemedlade eleverna i Läroverket. Inte alla kanske. Men de som var begåvade. Arbetarbarnen gick inte i läroverket på grund av terminsavgifterna. De hade inte föräldrarna råd med. På en valaffisch från tidigt 1950-talet, står en ung pojke vid en cykel, och rubriken lyder: ”Begåvad men fattig - ge honom lika chans”. ”Rösta på arbetarepartiet-Socialdemokraterna”. Det gjorde svenska folket också.  I så stor omfattning att skolan genomgripande kunde reformeras. De socialdemokratiska reformerna av skolan öppnande studievägar för den tidigare utestängda begåvningsreserven av arbetarbarn. Detta gynnade Sveriges utveckling  starkt.

Allt var i stort sett frid och fröjd ända tills fram på åttiotalet  då räknenissarna på svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, började kasta  sina lysta blickar mot den offentliga sektorn som vuxit sig stor och med mycket pengar i omlopp.” Den ofantliga sektorn”, kallade man den. De var de pengarna man ville komma åt.  Men det kunde man inte säga rent ut, utan begreppet –” det är Du själv om väljer”-, lanserades. Efter ca tio-år var planerna klara. Carl Bilds moderata regering, i början på 1990-talet, fick igenom ett beslut i Riksdagen, om det s k ”fria skolvalet”. ”Fria” skolor skulle finanseras med den s k skolpengen, - kommunala skattepengar. 

Först sades det, att det skulle bli ”små gulliga” friskolor där ledarna brann för nya pedagogiska undervisningsmetoder.  Men så blev det inte. Utan det blev stora privata skolkoncerner som tog över, för att tjäna pengar och hela svenska folket fick känna sig blåsta på konfekten.

Nej, om det är något som samhället skall sköta, är det skolan. Alla barn måste få samma grund att stå på. Lika för alla. Oavsett bakgrund och eller hur välbeställda och välutbildade föräldrarna än är. Viktigt också för sammanhållningen i landet. Om S sköter denna fråga rätt, kan den bli en valvinnare, 2022. 

Den tidigare statsministern Carl Bildt förekommer i lördagens debattartikel i Folkbladet.
Den tidigare statsministern Carl Bildt förekommer i lördagens debattartikel i Folkbladet.