"Det är långt kvar av säsongen".

Ett citat som vi – med all rätt – ofta hör från alla lag i Hockeyallsvenskan. Det har varit fullt befogat redan från första omgången i september. 52 omgångar gör att det finns utrymme för formdippar, spelmässiga experiment – och skador på viktiga kuggar.

Men det finns en gräns för allt; fråga bara UsainBolt.

Och gränsen för "det är långt kvar av säsongen-sägningen" närmar sig – i rasande takt.

21 omgångar återstår för Vita Hästen i ligan. Det kan vid en kort anblick framstå som många matcher att spela på.

Tro mig: det är det inte.

Alla som tycker att Vita Hästens första 31 omgångar i serien har gått långsamt kan räcka upp en hand.

Ingen? Jag tänkte väl det.

Hockeyallsvenskan har börjat sin långspurt. Det är nu skygglapparna ska dras, det är nu man ska växla upp.

Tuffa januari. Vita Hästens säsong kommer till stor del att definieras av hur de hanterar det som komma skall.

De lagen som är hetast i årets kallaste månad kommer att premieras.

Vita Hästen kliver in i januari med en god känsla. De tre raka segrarna på slutet mot Oskarshamn, Västervik och Karlskoga var imponerande och betydde massor. Framför allt vinsterna mot de två sistnämnda som gjorde att Hästen aldrig hamnade under kvalstrecket med allt var det innebär med utebliven nattsömn, ångest och eventuella följdsjukdomar.

Att Hästen förlorade borta mot Leksand strax innan nyår är inget att säga något om. Jonas Johnsons trupp gjorde en godkänd insats, men räckte inte till mot seriens starkaste lag. Det var en förlust de hade råd med.

Januari brukar vara synonymt med mängder av matcher. 2018 är inget undantag. Totalt kommer Vita Hästen att spela tio matcher inom loppet av 29 dagar. Nästan exakt en match var tredje dag i snitt.

Det här är inget för de veka  – eller de som har slarvat med försäsongsträningen.

Hästarna har en faktor som talar till deras fördel, en stor sådan. Av de tio matcherna spelas sju i Himmelstalundshallen. Det kommer inte bara att betyda mycket – det kan bli direkt avgörande huruvida säsongen slutar i glädje eller misär.

Att påstå att Vita Hästen är ett stabilt lag vore att fara med osanning. Däremot är det fakta att laget är svårslaget ute vid Klockaretorpet (fjärde bästa hemmalaget i serien). När de hör gnäggandet från högtalarna växer spelarna. Jag vet att Hästen har haft två rejäla bottennapp på hemmaplan, men i det långa loppet är det en stor trygghet för dem att spela i "Himpan". Det har vi sett förr och det kommer vi att se igen.

När jag granskar motståndet i januari tycker jag att Vita Hästen har en gynnsam uppgift att göra något bra av, att lägga en grund för att säsongen ska sluta lyckligt.

Av de tre bortamatcherna är Troja och Tingsryd passande motstånd. Och på hemmaplan, ja där vet vi vad truppen kan uträtta.

Många supportrar kräver att Hästen når topp 8.

Jag blir imponerad om Hästen går dit.

Många supportrar kommer att bli besvikna om de hamnar i ingenmansland mellan plats nio och tolv.

Jag skulle sätta ett godkänt betyg på det.

Inom idrottens värld ska man alltid sträva uppåt. Men för Vita Hästens del, som för flera andra lag, är det essentiella att undvika kvalserien.

Och i den hårda kampen mellan lagen på nedre halvan som kommer att följa (Hockeyallsvenskan har allid varit tät, men nu måste den väl vara tätare än någonsin?) för att lyckas just med det får resultaten i just den här månaden en gigantisk påverkan.

Hänsynslösa januari. Spänn fäst säkerhetsbältena.

Jag påstår inte att det är panikläge, det är det absolut inte.

Däremot påstår jag att det är dags att ta på sig blåstället, kavla upp ärmarna och göra sig redo för strid – tre poäng hit och tre poäng dit kommer att betyda allt.

Ordet serielunk existerar inte i den hockeyallsvenska vokabulären från och med nu.

Slutspelstiderna har redan börjat.

Och Himmelstalundshallen kan bli den stora skillnaden för Vita Hästen.