Debatt Det uppstår dramatik i svensk inrikespolitik 2017 när Moderaterna byter partiledare ett år före valet 2018. Den första kvinnliga partiledaren i partiet, Anna Kinberg Batra, får skulden för de kraftigt vikande opinionssiffrorna. Flera tunga moderata toppolitiker lyckas genomdriva kravet på hennes avgång i augusti 2017. Anna Kinberg Batra hade inte behövt avgå om hon varit man säger förre Centerledaren Maud Olofsson. Hon anser även att Fredrik Reinfeldt bär skulden för Alliansens valnederlag 2014.

Efter valförlusten övergav rorsmannen Reinfeldt sitt moderata moderfartyg. På kort tid förlorar Moderaterna ett val och en partiledare. Många ställer sig frågan varför han sviker sitt tidigare uttalade ansvarstagande. Han lämnar sina ideal i sticket, och de som litar på att han ännu en gång skall föra det moderatstyrda alliansskeppet i hamn. På kort tid måste partiet vaska fram en ny partiledare, som ska ta över. En svår uppgift att efterträda en partiledare som framgångsrikt styrt sitt parti och lett Alliansen till valseger 2006 och 2010.

Efter åtta år som statsminister och partiledare lämnar Fredrik Reinfeldt sina uppdrag och börjar författa sin första bok, “Halvvägs”. Där skriver han om valnatten 2006: “hela mitt politiska liv passerar för mitt inre. Alla mina drömmar och alla mina planer, men också vetskapen om att allt är minuter från att förändras”. Just denna hastiga förändring drabbar Alliansen och Moderaterna som blir utan ledare efter valförlusten 2014.

Moderaterna väljer sin första kvinnliga partiledare i januari 2015. Anna Kinberg Batra kastas rakt in i hetluften. Hennes uppgift är att på kort tid samla partiet och skapa ett vägvinnande partiprogram som leder till valseger 2018. Moderaternas fallande opinionssiffror under 2017 är som upprepade förluster i en elitserieklubb i fotboll eller hockey. Man byter ut tränaren för att åstadkomma en snabb förändring. Efter “tränarbytet” till Ulf Kristersson visar resultaten, opinionssiffrorna, för Moderaterna en uppåtgående trend. Men om Ulf Kristersson blivit partiledare efter valförlusten 2014 hade han mött samma svårigheter som Anna Kinberg Batra. Han hade tvingats uppfylla det tomrum som Fredrik Reinfeldt lämnat efter sig. Frågan är om han hade gått i land med det?