Debatt Regeringen tillsatte förra året en utredning om en bankskatt baserad på lön eller arbetsgivaravgifter enligt dansk modell. Att på det här sättet koppla skatten till arbetskraftskostnaderna är väldigt problematiskt eftersom det riskerar att öka trycket på bankerna att säga upp personal och stänga bankkontor. Detta drabbar både kunderna genom sämre service, men också de 2 100 bankanställda i Östergötland genom ännu stressigare arbetsvillkor och en ökad risk att bli av med jobbet.

I Danmark införde man för ett antal år sedan en sådan skatt. Efter det att skatten infördes har vi sett en utveckling i vårt grannland där mer än vart femte bankjobb försvunnit. Under samma tid har antalet sysselsatta i den svenska banksektorn legat i princip still. Om en liknande skatt nu även införs i Sverige riskerar vi samma tråkiga utveckling som Danmark.

Om Magdalena Andersson anser att bankerna är underbeskattade bör regeringen hitta en skattelösning som riktar in sig på vinster, inte på arbete. Det kan man exempelvis göra genom att höja bankernas så kallade stabilitetsavgift. På så sätt finns möjlighet att ta ut ytterligare skatt från bankerna utan att direkt hota bankjobben. I flera EU-länder, exempelvis i Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Ungern och Österrike finns en liknande konstruktion. Upplägget är både enkelt och administrativt billigt.

Vissa tror kanske att alla som arbetar på bank har en guldkantad tillvaro, men majoriteten av de bankanställda har vare sig bonusar eller generösa pensionsavtal. Kundtjänstpersonalens medellöner ligger på cirka 25 000 kronor och de sliter ofta hårt för att hinna med alla arbetsuppgifter och ge kunderna en bra service.

Regeringen och finansminister Magdalena Andersson är inne på fel spår. En skattelösning som kopplas till arbetskraftskostnader måste till varje pris måste undvikas eftersom den drabbar både kunderna och bankpersonalen i Östergötland såväl som i resten av landet.