Riksbanken vill till exempel sänka det så kallade bolånetaket ända ner till 75 procent. Vilket betyder att alla som inte har en miljon eller två som ligger och skvalpar på kontot får det mycket svårt att köpa sig en bostad. Bindande amorteringskrav tvingar hushållen att spara genom att betala av på lånen. Bankernas kreditprövning ska skärpas. Ränteavdragen ifrågasätts alltmer av allianser mellan Vänstern som vill ta från de rika och statens finanshökar. För att nu bara nämna några av de pengakranar som myndigheterna vill stänga och/eller skruva åt.
Läs gärna Widars ledare "Marknadens problembarn".
Bakom alla dessa åtgärder och förslag finns naturligtvis som alltid en god vilja och kloka tankar. Riksbanken med flera oroas av en "osund utveckling" på bostadsmarknaden, är oroliga för att hushållens skuldsättning är alldeles för stor och oron bygger på antagandet att den "svenska skuldkvoten" är så pass hög att den vid ett plötsligt fall i ekonomin kan ställa till med mycket elände.
I dagarna har de två bygg- och bostadsdirektörerna (båda med S-bakgrund) Ilija Batljan (vice vd på Rikshem) och Lennart Weiss (kommersiell direktör på Veidekke) tagit sig för att utmana Riksbankens syn på lån, skuldsättning och skuldkvoter. I rapporten "Den bedrägliga skuldkvoten" ifrågasätter de många av de etablerade "sanningarna" på ett friskt och välargumenterat sätt.
Läs gärna Widars ledare: "En riktig bostadspolitik".
Batljan och Weiss är extra intressanta eftersom de kan anklagas för att tala i egen sak. Eller uttryckt på ett mer riktigt sätt: De vet vad de talar om. De vill bygga och förvalta. Då behövs det pengar. De vänder sig direkt till de folkvalda i riksdagen som: "måste ha ett svar på varifrån det riskvilliga egna kapitalet ska komma från, oavsett om det är hushållen eller de kommersiella aktörerna som ska hålla i taktpinnen samt vilken roll bankerna respektive staten ska ha när det gäller behov av lånat kapital? (--) Utan en idé om hur framtidens bostäder ska finansieras kommer den rådande bostadsbristen att bestå."
Helt grundläggande frågor naturligtvis. Vem ska hosta upp hundratals miljarder om hushållen och bankerna ska tuktas?