Widar Tidigare i veckan lyfte Socialdemokraterna på förlåten och visade upp sina affischer inför den kommande valrörelsen. Sakfrågorna är klassiskt socialdemokratiska: Skola, sjukvård, pensioner och arbete. De redan i juni månad utsedda vallokomotiven - denna underbara titel (!) - Stefan Löfven, Magdalena Andersson, Margot Wallström och Peter Hultqvist är väl tämligen klassiska de också. I vederbörlig ordning har de fyra redan blivit utskällda för att de inte är yngre och för att de inte ser mer utländska ut än vad de gör.

Kritikerna har fel. Avsikten med S valkampanj "Ett starkare samhälle - Ett tryggare Sverige" är inte att beskriva socialdemokratin som ett multikulturellt tonårsprojekt. Avsikten är att visa upp erfarna, ansvarsfulla, pålitliga, hyggliga och bondförnuftiga socialdemokrater (Hultqvist och Löfven) som tillsammans med ekonomikunniga socialdemokrater (Andersson) och i lag med socialdemokrater som rör sig i hela världen (Wallström) som kan ta hand om landet även i besvärliga lägen om så skulle vara påkallat.

Tilltalet på de fyra valaffischer - en för varje utpekad sakfråga - har en liknande bredd. Det är "alla" som ska arbeta, "varje" barn som ska gå i en bra skola, det är "du" som ska kunna vara trygg med att pensionen ska räcka och det är"du" som ska kunna lita på sjukvården.

Alla, varje, du, du: En klassisk mix i sammanhanget.

I kampanjpaketet ingår också en smårolig film där Stefan Löfven "är sig själv" skulle man kunna säga. Löfven köper en kokt med bröd i en korvkiosk och passar samtidigt på att visa bilder på arbetare, poliser,, skolbarn, pensionärer och på en ambulanshelikopter som är på väg att landa för att bistå en sjuk glesbygdsbo.

Lusten och viljan att ta ansvar i tunga samhällsfrågor som är viktiga för både Alla och Du är kampanjens röda tråd. Lokomotiven har valt spår. Vilket är helt rätt. När valrörelsen börjar tuffa igång på allvar så hoppas jag att de fyra vallokomotiven verkligen försöker hålla en kampanj som inriktas på ansvar och trygghet. Det är där de möjliga lagrarna finns i valrörelsen och än mer efter valrörelsen då inte minst det största partiets framtid kan hänga på förmågan att agera klokt och ansvarsfullt i det nya läget.