Efter regn kommer solsken. Och enligt Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt som talade i Almedalen i går kväll så är det så att "efter Reinfeldt kommer rödgrönt". Så kan det mycket väl bli. Frågan är bara om Sjöstedt kommer att ha något med det att göra?
Hur som helst.
Jag var där för att lyssna på honom.
Jonas Sjöstedt är en skicklig talare. Och - tror jag - en god strateg. Det skulle förvåna om inte Sjöstedts och partisekreteraren Aron Etzlers vägval att förvandla V till ett enfrågeparti mot vinster i välfärden leder till minst ett par procentenheters bättre valresultat än utfallet 2010.
För den som inte är särskilt insatt i hur saker och ting förhåller sig i verkligheten måste Sjöstedts beskrivning av verkligheten ha tett sig förfärande. Enligt Sjöstedt sysslar privata ägare av skolor, vårdcentraler och apotek enbart och uteslutande med vinstöverföringar till skatteparadis, nedläggningar av skolor och utarmning av personalstaben i äldreomsorgen. Vem vill ha det så?
Som sagt. Vänstern borde - givet Sjöstedts skicklighet - gå fram i nästa val.
Frågan är bara vad de där 8-9 procenten ska användas till?
Man ska inte döma hunden efter håren; så lär oss ordspråket. Den som lyssnade ytligt på Jonas Sjöstedt i den sommarfagra Almedalen i går kväll kan på goda grunder anta att Vänstern säger tvärt nej till alla former av privat drift av minsta förskola och varenda allmännyttig hyreslägenhet. Den som lyssnade lite djupare kan på lika goda grunder bli mer tvehågsen.
Vänsterpartiet presenterade nämligen i går ett förslag om att införa ett förstärkt grundlagsskydd för offentlig egendom. Förslaget innebär i sammanfattning att försäljning till privata intressen är okey om besluten tas med en viss majoritet och vid två tillfällen med ett val emellan.
Ur ett praktiskt perspektiv är det givetvis ogörligt att använda Vänsterpartiets tröga metod i det vardagliga kommunalpolitiska arbetet. Ett exempel:
Norrköpings kommunfullmäktige styrs av S, MP och V. På det sista mötet före sommarvilan beslutades i full enighet att sälja 10 procent av det kommunala bolaget Hyresbostäders bestånd till privata fastighetsbolag. Skulle V:s nu föreslagna och ytterst utdragna metod ha använts i Norrköping i juni 2013 så skulle det inte ha blivit någon affär. Vilket skulle ha inneburit att kommunen gått miste om hundratals miljoner kronor i reavinst som nu används för investering i bostadsbyggande.
Jag tolkar inte Jonas Sjöstedt bokstavligt. Utspelet om grundlagsskydd för offentlig egendom är i själva verket en signal om att V:s till synes benhårda krav är förhandlingsbara. Och en upplysning om att de 8-9 procenten kanske kan hamna på något annat ställe än hälleberget.
Vänsterpartiets problem är dess behov av bugningar åt det förgångna. I agitationen dras ständigt likhetstecken mellan kommunala/statliga förvaltningar, politisk makt och människors bästa. Vänsterns styrka är dess strävan efter jämlikhet och ryggmärgsreflexen att stå upp för den enskilda människan mot systemen.
Med mer av det senare och mindre av det förra kanske Vänsterns procent kan ha politisk betydelse efter valet 2014?