Vårdcentralen i Skärblacka har gått lite knackigt ett tag. Brist på läkare, sjuksköterskor och i jobbet långlivade chefer skapade brister i kontinuiteten. Dessa brister skapade i nästa led begripligt missnöje bland patienterna. Skärblackaborna röstade med fötterna och valde i ökande utsträckning att lista sig på andra vårdcentraler.
I går förmiddag dök emellertid Vrinnevilistans landstingsråd Lasse Pettersson upp på Skärblacka vårdcentral med tårtor, diplom och fruktfat.
Jag var där.
Den politiska uppvaktningen var ett sätt att uppmärksamma att Skärblacka vårdcentral börjar få ordning på grejerna. Skärblacka har stigit som en raket i landstingets kundundersökningar. Ökningen av antalet nöjda patienter är störst och snabbast i hela Östergötland.
Verksamhetschefen Lotta Bergström och hennes medarbetare har jobbat hårt och målinriktat för att åtgärda problemen. Nu finns det tillräckligt med bra läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och andra medarbetare på vårdcentralen.
Lokalerna har snyggats upp, receptionen är välkomnande och trevlig, det är lätt för patienterna att få vård och omsorg på ett sätt som de uppskattar. Och vips bryts den negativa trenden. Patienterna återvänder. "Snacket på byn" om vårdcentralen blir mer positivt. Det blir mer attraktivt att arbeta på vårdcentralen. Kurvan vänder uppåt igen.
Andra händelser i Norrköping den här veckan visar att det inte alltid hjälper att jobba hårt och engagerat. De 180 medarbetare på Bravikens pappersbruk som blev uppsagda i tisdags hade ingen chans att påverka trenden i pappersbranschen.
De flesta av dem som nu ser ut att få lämna sina jobb är mycket kvalificerade och yrkeskunniga medarbetare. Men på kort sikt hjälper det föga när efterfrågan på tidningspapper stadigt sjunker i världen. Råkar man arbeta vid en tidningspappersmaskin när ens arbetsgivare av begripliga skäl vill minska produktionen av tidningspapper med 200 000 ton; då är risken stor att man mister sitt arbete. Hur duktig och kompetent man än är.
Duktighet och kompetens tycks inte ha varit det som mest kännetecknade Jasminskolan i Norrköping. Statens Skolinspektion beslutade i tisdags att med omedelbar verkan stänga skolan. Beslutet förefaller vara välgrundat. Skolans ledning förmådde inte - trots flera chanser - att vända trenden och leva upp till de grundläggande krav som staten ställer på en skolhuvudman.
Nedläggningen av skolan skapade stor besvikelse och upprördhet hos många föräldrar till det 100-tal barn som var elever på skolan. Det kan jag lätt förstå. Föräldrar och staten har ofta olika meningar om vad som är en bra skola för barnen. När det gäller sådant som skolor så är dock staten den viktigaste "kunden". Varje skola har ett uppdrag som styrs av statliga regler och lagar. Staten har en självklar valfrihet att välja bort de skolor som inte håller måttet.
Sjukvård, papperstillverkning och skolor är tre mycket olika branscher. Det som förenar dem är att skickliga ledare och medarbetare har en avgörande påverkan på resultatet. Vilket Skärblacka vårdcentrals uppgång och Jasminskolans nedläggning tydligt visar. Samma sak gäller givetvis för Bravikens ägare Holmen. Bolagets stora satsningar på specialpapper kan innebära nya marknadsandelar, nya kunder och nya jobb. Förhoppningsvis också i Norrköping.