Johanna Rickne och Olle Folke är filosofie doktorer i nationalekonomi och verksamma vid Institutet för Näringslivsforskning. För Studieförbundet Näringsliv och Samhälles räkning (SNS) har de studerat det svenska personvalssystemet. I grov sammanfattning finner Rickne och Folke att de politiska partierna tar intryck av hur medborgarna personkryssar. En personvald politiker har betydligt större chans att få ett ledande uppdrag. En personvald politiker har stora möjligheter att komma högre upp i rangordningen då partierna knåpar ihop sina listor inför nästkommande val.

Undersökningen utgår från kommunvalen. Där finns en spärr på 5 procent. I runda slängar är det en femtedel - 3000 personer - av de folkvalda kommunpolitikerna som har vunnit fem procent eller mer av de avgivna personrösterna. De allra flesta av dem stod redan högt upp på sina partiers vallistor. Väljarnas personkryss fungerar i dessa fall som ett godkännande och gillande av partiets prioriteringar av personerna på listan. Ett mindre antal av de personvalda har blivit invalda i politiska församlingar trots att partierna satt dem utanför de "säkra" platserna på vallistorna.

I riksdagsvalen har tidigare gällt en 8 procent spärr för personkryssen. I valet 2014 ändras detta. 5 procent gäller lika i alla val. Riksdagsvalkretsarna är stora. För att kunna slå sig in från en undanskymd plats på listan kommer även fortsättningsvis att krävas ett stort antal personröster. Men självklart är 5 procent bättre än 8.

Realistiskt sett kommer det hur som helst även framöver att vara undantag med riksdagsledamöter som blir valda trots att deras partiers nomineringskommittéer hade föredragit att de inte blev det. Undantagsantagandet stärks av det faktum att endast ungefär en tredjedel av väljarna använder sin möjlighet att personrösta.

Undersökningen från SNS visar att de personkryssande väljarna i huvudsak utövar ett indirekt inflytande på de politiska partierna. En internt utsedd toppkandidat som inte får flest kryss av väljarna kan börja ifrågasättas. Kandidater på valbar plats - men längre ner på listorna - som får många personröster stärker sina positioner sårväl inför fördelningen av topposter som inför kommande val.

På DN Debatt (16/9) filosoferar Johanna Rickne och Olle Folke om varför det är så relativt få som använder möjligheten att personrösta: "Det kan bero på att det har spridits en olycklig missuppfattning att kryssen inte spelar roll", skriver de båda forskarna.

Så kan det säkert vara. En omständighet med minst lika stor betydelse är att de flesta politiker och kandidater är totalt okända för den röstande allmänheten. Detta gäller även i hög grad riksdagsvalets kandidater. Aktiva politiker som vill försvara sin topposition eller slå sig fram med hjälp av personkryss har därför en demokratisk hemläxa att göra: Se till att bryta genom bruset.