Debatt
Kostnaderna per elev i grundskolan i Söderköping ökar med 80 procent från 2006 till 2012. Detta tillföljd av att antalet barn i skolåldern minskar kraftigt. Mellan åren 2006 - 2012 minskar barnantalet med ungefär 800 elever. Detta får till följd att tilldelningen av pengar per elev ökar med 80 procent.
Vid senaste sammanträdet med BUN, Barn- och utbildningsnämnden, redovisades skolans måluppfyllelse och ekonomi. I huvudsak uppfyller skolorna såväl kunskapsmålen som sociala mål på ett bra sätt. Men det finns en oro ute på skolorna för att pengarna inte räcker.
Det är inte rimligt att denna fördelning fortsätter i en situation där antalet vårdbehövande äldre blir fler och omsorgerna om de äldre uttunnas och där kostnaderna för ekonomiskt bistånd väntas öka, vilket medför att även lilla Söderköping riskerar att få uteliggare.
Vad kan då göras? Ett sätt är att höja skatten. Det vill vänsterpartiet och miljöpartiet, men det räcker ändå inte till ens i våra budgetar. För vänsterpartiets vidkommande lutar vi åt att kommunen måste välja om det är rimligt att ha två högstadieskolor eller ta bort en eller flera landsbygdsskolor. Våra bägge partier anser att det ligger ett värde i att ha kvar Sankt Annas skola, den skola som är mest hotad. Vi tror också att det är möjligt att på några års sikt koncentrera högstadiet till en skola. Vi menar att det genom färre lokaler kan läggas mer pengar på personal. Dessutom är fastigheten där Bergaskolan ligger värdefull och användbar för många andra ändamål.
Vad vill majoriteten? Det är oklart, även om man inte längre föreslår skattesänkningar. Barn- och ungdomsnämndens ordförande Anders Senestad lanserar nu ännu en gång förslaget att man ska flytta in eleverna i årskurs 6 till centralorten. Därigenom tappar till exempel Sankt Anna tio elever och hamnar år 2012 under 30 elever. Detta fördelat på förskolans sexåringar, lågstadium och mellanstadium. Det finns naturligtvis en smärtgräns när det blir pedagogiskt omöjligt att ha skolan kvar. BUN:s ordförande kan då med ett beklagande konstatera "att skolan lägger ner sig själv" och han behöver inte ta det politiska ansvaret att omstrukturera skolorganisationen.
Vi tycker att det är ett svagt ledarskap att inte aktivt ta ansvar för skolans långsiktiga utveckling. För vårt vidkommande ser vi hur central skolan är för landsbygdens möjligheter att leva kvar. Vi tycker också att mer personal är viktigare än glest besatta skollokaler, som dessutom på sina håll har ett eftersatt underhåll. Därför vill vi att den lokalutredning som för närvarande genomförs får sådana direktiv att det blir möjligt att bibehålla landsbygdsskolorna.