Marianne Samuelsson är landshövding på Gotland. Hon är scout, ordförande för kyrkornas hjälporganisation Hela Människan, har varit språkrör i Miljöpartiet och är på det hela taget en präktig person.
I ett antal byggnadsärenden har hon emellertid visat en nybyggariver som fört henne i clinch såväl med sina egna tjänstemän som med formella och strikta tolkningar av byggnadslagarna.
Hon ville hjälpa Björn Ulvaeus att bygga en stor studio på norra Gotland, hon ville se mellan fingrarna i ett bygglovsärende med en krog i Visby och - som Radio Gotland avslöjade i går -- så vill Samuelsson inte ingripa mot en av öns största arbetsgivares utvidgade byggnationer på sin strandtomt.
I fallet med arbetsgivaren spelade en av hennes medarbetare in Samuelsson när hon argumenterade för sin sak. Hennes argument var av karaktären "mellan-skål-och-vägg" och knappast avsedda för offentligt bruk.
Nu är det som det är. Historien rullar på i media. Att länsstyrelser beviljar undantag från fyrkantiga bestämmelser är inget ovanligt.
Marianne Samuelsson har helt rätt när hon säger att Gotland inte kan leva på turister som "promenerar på stranden". Om det visar sig att Länsstyrelsen på Gotland ägnar sig åt positiv särbehandling av rika personer som vill bygga stängsel på stränderna; då är Samuelsson emellertid rökt.
Undantag från strikt lagtolkning ska göras på goda grunder. Undantagen ska inte kunna köpas för pengar.