Just nu är det dock iskallt på den politiska registerfronten. Kritiken mot FRA, Ipred och mot det så kallade telekom-paketet har tillsammans med uppsvinget för Piratpartiet fått de allra flesta politiker att dra öronen åt sig.
Regeringens utredare Anders Milton hade därför inget flyt med tajmingen när han nyligen föreslog ett nytt och personnummerbehängt abortregister.
Politiker från höger till vänster står på kö för att ta avstånd för förslaget. Endast Kristdemokraterna har visat ett positivt intresse.
KD har ett klassiskt, smått ideologiskt, intresse för abortrelaterade frågor. Säkerligen spelar detta historiska och nedärvda abortintresse roll för KD:s ställningstagande.
Men det är allt för ytligt att avfärda Göran Hägglund och hans parti genom att beskriva dem som abortneurotiker.
I Sverige finns fem hälsodataregister: Läkemedelsregistret, medicinska födelseregistret, cancerregistret, patientregistret och tandhälsoregistret.
Registren byggs upp genom att alla kliniker är skyldiga att rapportera in relevanta uppgifter till Socialstyrelsen. Registren innehåller personnummer, men inte namn och adress. På Socialstyrelsen finns också ett dödsorsaksregister.
Sedan 1975 finns även ett abortregister. Uppgifterna i detta register är dock helt avidentifierade. Registret tjänar därför bara i stort som underlag för abortstatistik.
De övriga hälsodataregistren som innehåller uppgifter på individnivå kan samköras (otäckt ord; jag vet men så ligger det till). Registren är därför nyttiga verktyg för forskning, kvalitetssäkring och utvärdering av hälso- och sjukvård.
I en "idépromemoria" från den 15 juni i år skriver Anders Milton:
"Hälsodataregister används också för att få kunskap om befolkningens hälsa och utnyttjande av vård. Eftersom de täcker in hela befolkningen kan man få information om hur hälsan och vården fördelas för alla åldersgrupper, båda könen, olika socioekonomiska grupper och i alla delar av landet. Det gäller frågor som till exempel sociala faktorers påverkan på hälsan, om kvinnor och män får likvärdig vård eller om en speciell typ av vård är likvärdig i hela landet."
Abort är ett relativt vanligt ingrepp i sjukvården. Förra året genomfördes ungefär 38 000 aborter i Sverige. Omfattningen av aborter utgör i sig själv nyktra och sakliga skäl för ett ordinärt hälsodataregister.
Abort är sällan ett förstahandsval för kvinnan. Det är ofta ett traumatiskt ingrepp.
Utredaren Milton presenterar en rad förslag på hur kvinnor ska ges bättre möjligheter att undvika oönskade graviditeter. Gratis preventivmedel, lättillgängliga "dagen-efter" piller och mer sexrådgivning i skolhälsovården är några av förslagen.
Hälsodataregistrets uppgift är att förse hälso- och sjukvården med fakta som kan bidra till att utveckla framförallt det förebyggande arbetet. Givet stämningarna i den politiska miljön lär det dock dröja innan ett sådant register kommer till stånd.
Att ligga nära Piratpartiet är för stunden viktigare än att förse hälso- och sjukvården med kunskaper som kan bidra till bättre och mer målgruppsinriktade förebyggande insatser för kommande generationer kvinnor.