Den här gången pryds DN: s debattsida av rubriken "Slut med befrielse från skolans sexundervisning". Undertecknarna har reducerats till en duo; denna gång finns inte partisekreterare Ullenhag med. Vilket hedrar honom.
Men i övrigt är allt sig likt i folkpartisternas debattvärld: Flickor från invandrade familjer som inte deltar i grundskolans sim- och sexualundervisning är möjligen utsatta för "hedersförtryck" från sina familjer och därför ska flickorna nu tvingas att simma och att prata sex i grupp.
På ledarsidan den 7 mars 2008 kommenterade jag FP:s första artikel:
"Jag tänker inte vräka ur mig moraliserande floskler på temat att folkpartiet fiskar i grumliga vatten. (Vilka politiker gör inte det från och till?) Men det är viktigt att ha klart för sig vad som pågår. Folkpartiet har gjort sitt val inför 2010. En konsekvens kan bli att Sverigedemokraterna kan känna sig blåsta på riksdagen i nästa val. Och det är ju bra. Men frågan är vad för slags folkparti vi får i stället? Ett mycket Svenskt Folkparti ligger i korten; det är en sak som är säker."
Mitt omdöme från då gäller i hög grad även nu.
Det är självklart önskvärt att alla barn och ungdomar får och kan delta i grundskolans sim- och sexualundervisning. De hinder som finns får tas med lämpor ute på skolorna.
Invandrarflickor är generellt sett mycket engagerade i skolarbetet. Svenska och invandrade pojkar kanske är bättre än vissa invandrade flickor på att simma och på att delta i sex- och samlevnadslektioner. På skolans kärnområden - svenska, engelska, matematik - är det dock pojkarna som sackar efter rejält.
Två nästan likalydande artiklar på DN Debatt talar sitt tydliga språk; utbildningsminister Björklund sätter - som han uttryckte saken i en Eko-intervju i går - några "muslimska flickors" simskolk betydligt högre än de stora bristerna i elevernas kärnämneskunskaper.
Det är en märklig prioritering för en utbildningsminister.
Men inte för en Svensk folkpartist.