Widar Det nöjeskulturellmediala komplexet gör nu så här i valspurten allt vad de kan för att ge Sverigedemokraterna en extra skjuts uppåt i opinionen. Det är i dessa yttersta dagar ingen ände på alla nazistiska och fascistiska förskräckligheter som från alla håll kastas mot SD. Återigen byggs bilder upp av att huvudkonflikten i politiken står mellan nazism (SD) och vänsterliberalt lutande människor på tidningar och på estrader. Den ungefärliga miljon av svenskarna som röstar på SD; de viftas liksom bara bort i sammanhanget. Vilket självklart provocerar. Och som dessutom attraherar andra som har lätt att känna empati och sympati för bortviftade människor.

Polariseringen stressas ytterligare några varv på väg fram mot valdagen. Vilket i sig inte är ovanligt. Valrörelser är tuffa för många. Argument och världsbilder och självuppfattningar tappar lätt verklighetskontakt inne i de där valrörelsebubblorna där politikerna rör sig under några intensiva veckor. Polariseringen är emellertid ingen fara så länge den då valvakorna väl genomlevts återigen ställs in på lagret till förmån för stabila maktstrukturers återinträde på scenen.

Det är just på den punkten som detta valår är annorlunda. Den stabila maktstrukturen finns inte där längre på samma sätt. Polariseringen kan bli en nedbrytande landsplåga där överdrifter och påhitt växer och frodas.

De stabiliserande krafternas försvagning i politiken är den viktigaste berättelsen om valet 2018. Socialdemokraterna och Moderaterna pressas hårt så här på slutet av valrörelsen. Den nedåtgående trenden för båda de traditionella sansochbalans-partierna riskerar att driva S och M längre ut i polariseringens träskmarker.

Jag hoppas och tror att det inte ska gå så illa. I morgon (lördag kväll) möts Stefan Löfven och Ulf Kristersson för en sista valdebatt i regi av TV4 som sänder direkt från Linköping. Duellen ger de båda en chans att försöka landa i måndagens verkligheter lite i förväg. Inte så att de lägger ner kampen om de väljare som bestämmer sig väldigt sent. Men så att kampen förs på ett sätt som anstår lite större partier som gärna vill regera med vettiga vänner efter valet. Det vill säga kompromissinriktat, sansat, balanserat, verklighetsnära och generöst; även gentemot SD: s väljare. En sådan attityd är bra att ha när det vänder. Vilket det ju gör på något sätt och någon gång.