Ett misslyckande är ett misslyckande och ska kallas ett misslyckande. Så sa en gång Carl Bildt under sin mindre lyckade tid som statsminister. Misslyckandet gällde försöket att försvara den politiskt satta kronkursen 1992.
En svängning är en svängning och ska kallas för en svängning. Så sa inte Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt i går när han försökte förklara partiets nya hållning i Libyenfrågan. Det borde han ha gjort.
n n Det som alla med ögon och öron i behåll tydligt uppfattar som en svängning bör inte beskrivas som ett konsekvent fullföljande av vad "vi alltid har sagt". Ingen - knappt ens den mest inbitne och tunnelseende partigängare - tror på vad man säger i alla fall.
Vi kan förhistorien. Ett enigt säkerhetsråd i FN beslutade om en flygförbudszon över Libyen. Sverige fick frågan om att vara med. Efter förhandlingar mellan partierna beslöt riksdagen med stor majoritet att medverka med åtta JAS Gripen plan för spaningsuppdrag. Beslutet gällde för tre månader framåt. För en eventuell förlängd insats efter sista juni krävs en förfrågan från FN och ett nytt riksdagsbeslut.
I slutet av april - efter fyra veckors närvaro i Libyen - meddelade S att de skulle motsätta sig en förlängning av det militära uppdraget. I SVT: s Rapport och på newsmill.se förklarade den försvarspolitiske talespersonen Peter Hultqvist att "tre månader räcker" och att "någon annan" för överta det ansvar som Sverige tagit.
Många - däribland partivännerna Jan Eliasson och Jytte Guteland - förvånades över denna svängning i oträngt läge. Smått obehagligt blev det dessutom när V och SD snabbt slöt upp bakom den nya hållningen från S. Framträdande yngre och äldre S-politiker riktade kritik mot utspelet. Vart hade FN-andan och traditionen av breda uppgörelser i säkerhetspolitiken tagit vägen?
I går svängde S-ledningen tillbaka till FN-linjen. Eventuellt fortsatta svenska insatser i Libyen ska styras av FN: s önskemål. En klok och god reträtt i mina ögon. Håkan Juholt passade samtidigt på att svänga när det gäller lämpligt truppslag för den svenska insatsen. Militärfartyg ska ersätta flygplanen. I denna del utgår jag från att Juholt har ännu inte offentlig information om FN: s kommande behov av militära insatser. Kanske är det så att det är båtar som behövs? Då får vi sända båtar efter bästa förmåga. Jag utgår också från att om FN vill ha fortsatt hjälp med flygspaning så kommer S i samråd med riksdagens partier att ge sitt stöd även till detta.
I går morse deltog jag i en pressträff om Libyen med Håkan Juholt. Träffen arrangerades för politiska redaktörer på S-tidningar och S-bloggare. I sitt anförande slog Juholt fast att det inte finns "tillstymmelse till svängning" i det som Socialdemokraterna nu presenterar.
n n Jag kanske är överkänslig. Men jag tycker inte om att bli betraktad som en idiot. Det skulle aldrig falla mig in att förneka eller förtiga en svängning, en glidning eller ett fotbyte i politiken. Jag har aldrig förstått den ingrodda rädslan för att medge att man som politiker tar intryck och är förmögen till korrigeringar och självkritik.
Fotbyten, glidningar och svängningar är politikens främsta redskap för att skapa majoriteter och handlingskraft.
Socialdemokraterna svängde fel i Libyenfrågan. Partiet insåg navigeringsmissen och svängde in på en mer rimlig kurs igen.
Vad är det för fel på det?