Widar Brottsförebyggande rådet (Brå) har utkommit med en ny Trygghetsundersökning. 15,6 procent av befolkningen i åldern 16–79 år uppger att de under 2016 utsattes för någon eller några av de brottstyper som sammantaget kallas brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier. Enligt Brå låg nivåerna ganska stilla mellan 2005 och 2015. De senaste två åren har dock andelen som uppger brottsutsatthet ökat med mer än två procentenheter.

Det är en oroande samhällsutveckling som indikerar lägre tillit mellan medborgarna. Skillnaderna mellan olika delar av landet är enorma. Värst förefaller det vara i norra Malmö där till exempel så mycket som 16 procent av kvinnorna uppger att de varit utsatta för sexualbrott under det senaste året. I de stora delar av Sverige som går under samlingsnamnet Södra Lappland finns det knappt någon som berättar om upplevelser av utsatthet för brott.

Dessa geografiska skillnader är inte det minsta märkliga. Sedvanliga besvärjelser om att alla medborgare ska känna sig trygga oavsett var de bor är ungefär lika faktaresistenta som påståenden om att sjukvård, skolor och annan offentlig service ska levereras med samma kvalitet oavsett var i landet man bor. Mängden arbetslösa, fattiga, kriminella och okunniga människor per ytenhet har en avgörande betydelse för trygghet, tillit och för kvaliteten i de offentliga tjänsterna. Det begriper vem som helst. Om vi hymlar med sådana enkla fakta så kan utvecklingen te sig obegriplig för många människor. Folk kan få för sig att det är "polisens fel" att brottsutsattheten är rekordhög i vissa delar av Malmö.

Fast visst har polisens insatser stor betydelse. Det finns dagar då jag verkligen längtar efter en polismyndighet som självklart inser de sociala sammanhangens betydelse för brott och brottsutsatthet men som lika självklart inser att den egna uppgiften i dessa sammanhang är att försöka jaga in så många som möjligt av de som begår brott i fängelse. På motsvarande sätt ska skolan sköta sitt - kunskap och studiero - och socialtjänsten - rädda så många barn från våld och förtryck som möjligt - sköta sitt.

Staten kan inte fixa eller garantera tillit mellan människor. Det kan bara vi människor göra. Men staten kan hjälpa oss en bra bit på traven på ett bra mycket bättre sätt än vad som sker idag