Debatt Jag håller med Andreas Norlén (M) om att integrationen är en stor utmaning. (Folkbladet 1/9) Särskilt efter att så många asylsökande kom till Sverige 2015. Det var nödvändigt att strama åt regelverket, inte minst för att klara integrationen framöver.

Den S-ledda regeringen har bytt skattesänkningar mot investeringar i välfärden och jobben. Det har gett resultat i rätt riktning. Arbetslösheten har sjunkit, sysselsättningsgraden är rekordhög, och tiden för nyanlända att komma i arbete har förkortats. Det betyder inte att jag är nöjd. Långt ifrån. Jag ser problemen och svårigheterna. Men jag ser också att den socialdemokratiska politiken har gett bättre resultat.

Arbetsmarknadsstatistiken visar tydligt att bristen på rätt utbildad arbetskraft är det största problemet. Vi har 300.000 arbetslösa, men också 120.000 lediga jobb. Dessutom en stark jobbtillväxt, ännu starkare i Norrköping än rikssnittet. Arbetsgivare skriker efter arbetskraft, men hittar inte rätt kompetens. Därför var kunskapslyftet är en av mandatperiodens viktigaste investeringar som gett 78.000 nya utbildningsplatser inom såväl yrkesvux, yrkeshögskola som universitet. Vi har även lanserat utbildningsplikt för att arbetslösa som saknar relevant utbildning ska rustas för jobben. Man ska helt enkelt inte kunna tacka nej till en utbildning hur som helst. Detsamma ska gälla språkundervisningen.

Trots att det behövs ännu mer investeringar i språkundervisning och bristyrkesutbildning vill moderaterna som vanligt sänka skatterna. Och skära ned på arbetsmarknadsanslagen, vilket är olyckligt då det givetvis behövs fler olika insatser. Vi vill exempelvis förverkliga etableringsjobben som tagits fram tillsammans med arbetsmarknadens parter. Det går ut på att nyanlända och andra långtidsarbetslösa erbjuds en tidsbegränsad anställning där viss del av arbetstiden även läggs på relevant utbildning eller kompetensutveckling. Ett riktigt jobb på branschens lägsta kollektivavtalade lönenivå. Arbetsgivaren betalar ca 8.000 kronor och staten resterande kostnad. Tyvärr säger moderaterna och Norlén nej till detta. Istället föreslås lagstiftning om en egen modell där individen får 70 procent av lönen och arbetsgivaren står för hela kostnaden. Trots slopad arbetsgivaravgift blir detta en dyrare lösning för arbetsgivaren, sämre villkor för den enskilde och oreda på arbetsmarknaden.

Med den moderata logiken om att sänkt skatt är ett incitament som behövs för att fler ska skaffa sig ett jobb blir de sänkta lönerna obegripliga. För med det resonemanget borde ju människor snarare bli mindre benägna att arbeta då det lönar sig mindre i lönekuvertet.

För oss socialdemokrater kan sänkta löner aldrig vara svaret. Vi är ett litet exportberoende välfärdsland som inte kan konkurrera med låga löner. Däremot med kunskap och kvalitet. Att lagstiftningsvägen sänka löner för vissa kommer också sätta press nedåt på lönerna generellt. Det kan vi aldrig acceptera. Samhället ska ställa krav på individen att göra sitt yttersta för att bidra, men också leverera de verktyg som behövs för att komma i arbete med schyssta villkor. För oss går de nödvändiga investeringarna före stora skattesänkningar.