Debatt Inför EU-inträdet 1995 deklarerade regeringen och riksdagen att straffrätten och beslutanderätten inte var föremål för överlåtelse till EU.

2005 ändrade man så att EU-fördrag som inte var förenligt med gällande texter i våra egna grundlagar kunde antas; främst då regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). 2010 ändrades regeringsformen och genom Lissabonfördraget som slog ihop pelarstrukturen som EU:s fördrag vilat på tilläts EU att bli en egen juridisk rättsapparat, därmed upphörde EG att existera. Detta skedde utan nämnvärd debatt i Sverige.

När fördraget trädde i kraft ogiltigförklarades regler som beskrev riksdagens lagstiftningsmonopol. Alltså EU-rätten gäller över svensk lag om lagkonflikt uppstår.

Grundlagen kom i praktiken att ändras ytterligare. Det kommer nu allt fler direktiv som föreskriver vad som ska gälla på nationell nivå, där riksdagen får se till att dessa blir genomförda.

Det avtal som svenska medborgare ingick med svenska staten, avsåg att försvara den svenska konstitutionen, grundlagarna, folket och vår demokrati. Som motprestation gick vi med på att betala skatt för detta beskydd. Vilket nu inte bådar gott när man satt svenska grundlagar i karantän genom avsaknad av verkställighet, utan verkan med benämning ofullgången rätt. Detta banar väg för attacker mot vår demokrati och vårt samhälle.

Nu är Riksdagen i färd med att ändra grundlagen, denna gång YGL, utan medborgarnas grundliga stöd. Därmed riskerar vi inskränkningar på yttrandefriheten. Detta sätter hela rättssäkerheten och demokratins trovärdighet på glid utan medborgerlig förankring, då alla grundlagsändringar borde/skulle föregåtts av folkomröstning – vilket hittills aldrig har skett. Det finns möjlighet att inskränka yttrandefriheten redan idag, men endast om undantagslagar skulle kräva så, vilket inte är fallet.

Det var bara en tid sedan någon även försökte stoppa allmänheten från att få ta del av offentliga handlingar. Nu vill man införa möjlighet till censur. Så visst är vår demokrati under attack.

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare”. Dessa stolta ord kan vi fortfarande läsa på Riksdagens hemsida. Vilket inte längre är sant på grund av ändringen av Regeringsformen 2010. Vi i Landsbygdspartiet oberoende ställer oss frågan varför Riksdagen bluffar om sakernas tillstånd? Varför spelar våra riksdagspartier med i denna charad?