Widar Moderaternas partiledare Ulf Kristersson har nu snart förverkat sin första vecka av två som regeringsbildningssonderare. Talmannen förväntar sig en lägesrapport inför den andra veckans fortsatta samtal och sonderingar. Det är de borgerliga partierna som har bollen. Vill de bilda en borgerlig regering finns det inget som hindrar dem. Riksdagen har redan med stor majoritet valt moderaten Andreas Norlén till talman och entledigat socialdemokraten Stefan Löfven från statsministeruppdraget. Det är denna majoritet som nu ligger och väntar på Kristerssons avvägningar.

Inom borgerligheten finns flera olika linjer och uppfattningar om hur moderatledaren bör agera.

På Dagens Nyheters och Expressens liberala ledarsidor är hållningen att Ulf Kristersson inte bör använda sig av sin majoritet. Per Svensson på DN argumenterar för att de borgerliga bör låta Socialdemokraterna regera så länge SD är vågmästare. Detta kan arrangeras som en ny variant av decemberöverenskommelsen med reglerat inflytande för de borgerliga, antingen genom att ett eller två av de små högerpartierna C och L ingår i regeringen eller genom en rad förhandlade budgetfrågor/reformer mellan de borgerliga och Socialdemokraterna.

Mer att läsa: En sådan regering vore mig fjärran att stödja.

Anna Dahlbergs linje i Expressen är att Moderaterna bör bilda en koalition med Socialdemokraterna för att på så sätt värna sig mot påverkan från SD. En sådan koalition skulle i princip ha majoritet genom nära idémässig samverkan med de borgerliga partierna i riksdagen.

På Göteborgspostens liberala ledarsida driver Alice Teodorescu på för att Ulf Kristersson ska kasta den småborgerliga ängsligheten överbord och använda sig av den majoritet som finns. SD är där de är och kommer att vara kvar mycket länge. Att inte regera med hänvisning till obehag med SD är synonymt med att ge evig regeringsmakt till Socialdemokraterna, enligt GP: s ledarsida.

PM Nilsson på Dagens Industris ledarsida är inne på samma spår. Hans huvudargument är inrikespolitiskt sakmotiverade. Mycket behöver göras och skillnaderna mellan M och SD är försumliga, enligt PM Nilsson.

Önska kan man ju alltid. För egen del tycker jag det vore spännande med en SM-regering. Men innan något sådant eventuellt sker så tror jag att Kristersson kommer att prova att regera i minoritet med stöd av hoppande riksdagsmajoriteter. Missar de borgerliga ett sådant läge som nu så är de sannolikt rökta för lång tid framöver.