Widar Stefan Löfvens besök hos Donald Trump i Vita Huset råkade sammanfalla i tiden med ett inrikespolitiskt utspel inför kongressvalen i höst. En bärande del i president Trumps vallöften till arbetarna i amerikansk industri var införandet av tullar för att skydda amerikanska jobb. Några dagar före den svenske statsministerns besök i Washington meddelade Donald Trump att tullar på stål och aluminium nu ska införas.

Om Trumps handelshinder blir verklighet eller inte beror inte på vad som sägs från Sverige, EU eller Kina. Tullarna är inrikespolitik. Administrationen i Vita Huset testar helt enkelt om opinionen påverkas positivt av utspelet. Affärstidningar skriver om kritik från delar av näringslivet i USA. För den konkurrenskraftiga industrin ställer tullar bara till problem. Avancerade produkter och tjänster av idag sätts idag ofta samman genom insatser och av produkter från ett stort antal länder i världen. Tal om tullar och om ”America first” är beståndsdelar i en klassisk amerikansk retorik som när den praktiserats sannolikt varit till större skada än nytta för USA.

Att hålla ineffektiva industrier bakom ryggen med olika former av handelshinder mot de som är bättre ”räddar” kanske jobb under några år. Men när smällen sedan kommer – för det gör den – så blir fallet så mycket hårdare. Vilket USA: s ”rostbälten” av nedlagd och utkonkurrerad industri vittnar om.

USA är Sveriges viktigaste exportmarknad utanför EU. Experter här hemma tycks vara tämligen lugna inför det eventuella beslutet om tullar i USA. Industrin antar att det likt vid tidigare tullbeslut blir undantag för specialstål – som knappt tillverkas i USA men som dominerar stålexporten från Sverige.

Sverige är ett utstuderat frihandelsland. De ”handelshinder” vi sätter upp mot omvärlden är i huvudsak inriktade på att hålla löneläget på höga svenska nivåer hos de utländska företag som verkar i Sverige.

Vilket väl kan sägas vara ett av våra sätt att sätta Sveriges välstånd och välfärd först. Att underlätta för exportföretagens globala handel är ett annat klassiskt svenskt intresse som varje regering och statsminister har att förhålla sig till. Vilket Stefan Löfven gör på ett bra sätt. Det visade han hos Trump på tisdagskvällen.