Widar Centerpartiet har under helgen samlat sina mest aktiva politiker från hela landet på Clarion Hotel på Arlanda flygplats utanför Stockholm. Annie Lööf har hållit tal och stämningen var säkert god; det brukar den vara på centerpartiets tillställningar. I talet sa Annie Lööf: "Faktum är att Centerpartiet är det enda alternativet om man både vill byta ut Stefan Löfven som statsminister och samtidigt vara trygg med att Sverigedemokraterna inte ska få inflytande över svensk politik."

Det där är en lurig mening som väl egentligen endast är helt sann om Centerpartiet skulle bilda regering med egen majoritet efter valet i höst. Dessutom är det väl lite elakt sagt mot Liberalerna och Jan Björklund som ju ungefär lika envetet som Annie Lööf brukar låta meddela att Liberalerna är ett partival som lämnar SD helt utan minsta möjliga politikpåverkan?

Själva grundantagandet - att SD inte har och inte ska ha något inflytande - är inte helt verklighetsanknutet. Under sina snart åtta år i riksdagen har Sverigedemokraterna stöttat både Löfven och Lööf vid ett otal omröstningar.

Annie Lööf kommer ju till exempel snart - och tack och lov för det - tillsammans med övriga borgerliga partier och Sverigedemokraterna att sätta stopp för vänsterförslaget om att i praktiken stänga en mängd mycket väl fungerande skolor i landet.

Under moderaternas svacka mellan januari och oktober 2017 ökade Centerpartiet i opinionen. Många mer liberalt lagda M-väljare kände sig tveksamma till sitt parti och vände sitt hjärta mot Annie Lööf. Partiet nådde tvåsiffriga resultat i opinionsmätningarna och partiledaren vann flera förtroendeomröstningar. En del av framgångsfjädrarna var lånta - vilket visar sig nu med Ulf Kristersson vid det moderata rodret. Men annat av framgången stannar förmodligen kvar i C-hagen. Det är i så fall i mina ögon väl unnade framgångar.

Annie Lööf har gjort det bra. Efter en svår start som "floskelmaskin" och "frihetsextremist" och valförlorare 2014 har hon kommit igen, mognat och stagat upp sig som en rejäl Centerpolitiker som kan kompromissa och kohandla om det mesta för att nå resultat som gagnar partiets kärnuppfattningar. Vore det inte för den retoriska låsningen vid SD så vore allt möjligt.