Widar Sista veckan i en helt oviss valrörelse riskerar att bli extra högljudd och stökig. Partier slåss för att behålla den trovärdighet man har kvar och gör gärna vad de kan för att andra partiers trovärdighet ska sjunka. Anklagelser om svek och lögner viner genom luften. Stridshettan är nog som intensivast för de tre större partierna.

Nere i de lägre divisionerna har det stillat sig något när det nu tycks vara klart att alla klarar sig kvar i riksdagen. För de lite större är stresspåslaget värre än någonsin. Moderaterna kämpar för att på något sätt få stopp på nedåtlutningen; för varje ny opinionsundersökning tycks de tappa ännu några tiondelar. Socialdemokraterna kämpar för att hitta något som kan få partiet att ta ett litet skutt uppåt för att i vart fall göra ett resultat stadigt över 25 procent och därmed på ett tydligt sätt behålla titeln de haft sedan 1918: Sveriges största parti. Sverigedemokraterna kämpar för att Jimmie Åkesson ska stå pall gentemot sista veckans kanonad av uppskruvade attacker från medier och från andra partier.

Alla partiledare är viktiga för sina partier. Men som ingen annan är Jimmie Åkesson sitt parti. Den sista veckans valrörelse behöver han uppträda som en balanskonstnär. I samband med att Jimmie Åkesson frågades ut i SVT på söndagskvällen (2/9) så sammanfattade SVT: s politiska reporter Pontus Mattsson Åkessons uppgift: ”Åkesson behöver sticka ut tillräckligt mycket från de andra partierna för att stärka den röstdragande särarten. Samtidigt får inte Åkesson sticka ut för mycket; samarbete med andra partier får inte göras helt osannolikt.”

Jimmie Åkesson hade en bra söndagskväll i SVT. Han stack ut och han stack in. Åkesson inledde i Rapport med att gå till attack mot Socialdemokraterna för att de sprider lögner om SD: s politik och förslag. I själva utfrågningen var han avspänd, försökte inte låtsas att han kunde siffror som han inte kunde, öppnade för samarbete med alla som hade bra politik och argumenterade starkt för varför han tyckte det var fel att människor som fått avslag på sin asylansökan likafullt stannar i landet. Åkesson avslutade med en intressant minidebatt i Agenda om EU mot självaste Carl Bildt (som kul nog har vaknat till så här i slutet av valrörelsen)

Bestod SD enbart av Jimmie Åkesson så sutte han nog snart i en regering av något slag. SD: s problem är partiet.