Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Det fungerar ju i Norge

Norge. På bilden en norsk längdskidåkare. Dagens debattör anser att det mer än skidåkande vi kan lära av Norge.

Norge. På bilden en norsk längdskidåkare. Dagens debattör anser att det mer än skidåkande vi kan lära av Norge.

Foto: Kleiven, Paul

Debatt2017-09-28 14:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Norska längdskidåkares enorma dominans i spåren väckte stor nyfikenhet bland svenska ledare och aktiva. Vad är hemligheten bakom deras framgångar? Svenska skidåkare åkte till Norge och tränade tillsammans med de norska för att lära. Tänk om svenska politiker efter decennier av misslyckad landsbygdspolitik skulle drabbas av samma nyfikenhet på Norges framgångsrika distriktspolitik och kanske rent av besöka sina kollegor i Stortinget för att lära.

Då skulle de upptäcka att Norges distriktspolitik uppfyller målet ”Hela landet i bruk” som är ledstjärnan. Även i de minsta och mest avlägsna kommuner upprätthålles den sociala servisen med skolor, butiker, läkarcentraler, äldreboende, idrottsanläggningar, post och kommunikationer.

Så skulle det kunna vara i Sverige också om intresse och politisk vilja funnits. I stället har urbaniseringspolitiken varit prioriterad allt sedan 60-talet oavsett färg på regering.

När man i Sverige för den framgångsrika norska distriktspolitiken på tal möts man av kommentaren ”Norge har ju sina oljepengar”! Så sant men det är inte oljepengar som finansierar distriktspolitiken den var antagen långt innan Norge hittade olja. Norge sparar sina oljepengar och den norska staten har i dag 4 000 miljarder i tillgångar till skillnad mot den svenska som har ca 1400 miljarder i skuld.

Den norska distriktspolitiken finansieras till stor del av att mer av de värden landsbygden producerar stannar där, ex från vattenkraften. Differentierade arbetsgivaravgifter, avskrivning av studieskulder till ex. läkare, lärare med flera som tar anställning i avlägsna delar av landet. Stöd till jordbruk i hela Norge. Allt detta är viktiga delar i distriktspolitiken.

I Sverige gör nu politikerna stor affär av den parlamentariska landsbygds -kommittèns förslag på 75 punkter som skall leda till en positiv utveckling för landsbygden. Landsbygdsministern pressenterade nyligen en ”livsmedels- strategi för Sverige”. Inget av dessa dokument inger någon a-ha upplevelse och har formulerats utan att ta intryck av vårt framgångsrika broderland i väst.

”Politik är att vilja” sa en känd potentat. Finns viljan att radikalt förändra landsbygdspolitiken hos de centraliseringsberusade politikerna?

Vi tvivlar!

Läs mer om