– När det gäller riksintressen gör staten anspråk på ett område, men det är kommunen som själv ansvarar för att det inte blir skada på det, säger Helena Rosenberg, bebyggelseantikvarie på länsstyrelsen.

Trots det finns det inget krav på att kommunen ska skicka en remiss till länsstyrelsen när det gäller ändringar i ett riksintresse. Däremot finns krav på att kommunen ska ha kompetens för att kunna avgöra om byggnader har kulturhistoriska värden. Alla byggnader har ett generellt skydd i plan- och bygglagen, till exempel att rivningslov inte ska beviljas om byggnaden har kulturhistoriska värden.

– Tyvärr är inte lagen helt komplett när det gäller att skydda kulturmiljöer eftersom länsstyrelsen inte får kännedom om vilka beslut som kommunerna tar när det gäller ändring inom ett riksintresse, säger Helena Rosenberg.

Länsstyrelsen har störst möjlighet att påverka och skydda riksintresset när det upprättas nya planer.

– Där finns en kontrollkedja där vi har möjlighet att kolla om man tagit hänsyn till riksintresset. Då kan vi, om vi anser att det inte har gjorts, överpröva planen och åberopa påtaglig skada på riksintresset.

Kommunen kan heller inte ta ett beslut som strider mot detaljplanen.

– Om det står där att byggnaden inte får rivas eller att man ska ta vara på dess kulturhistoriska värde då ska man inte bevilja ett rivningslov.

– I ett sånt här fall när det är en känd kulturmiljö borde det finns ett skydd, men är det en äldre plan är det inte säkert, säger Rosenberg.