Boendet på Älgstigen byggdes 1985 som en permanent gruppbostad för vuxna, men 2009 ändrades det till ett korttidsboende för barn och unga. Bristerna i brandskyddet framkom vid en inventering som gjordes 2016, efter att kommunen upptäckt att de saknade bygglov för den verksamhet de nu har.

Enligt Boverkets regler som gäller idag ska huset hålla byggnadsteknisk klass Br2, vilket är det näst högsta skyddet. Det innebär att varje enskilt rum ska vara en egen brandcell och stå emot brand i 60 minuter. Dörren ska stå emot brand i 30 minuter. Enligt brandskyddsdokumentationen som gjorts av WSP Brand och risk är det oklart om rummen på Älgstigen klarar det.

– Barnen är i en främmande lokal och har ett funktionshinder. Ofta är det bara en personal där nattetid och börjar det brinna på ett rum gäller det att få ut den personen och sen stänga dörren och vänta på räddningstjänsten. Det kan vara svårt för en ensam personal att få ut flera, säger Thomas Wennström, som själv har besökt boendet men inte gjort någon inspektion.

Det framkom också brister om att balkonghandtagen inte uppfyllde reglerna, att en del dörrar bör bytas ut och dessutom kritiserades ventilationen.

– Då vi gör en kontroll handlar det om att jämföra dagens regelverk med kraven som fanns vid tidpunkten då huset byggdes. Vi gör en bedömning om vad som är skäligt och då kanske man inte behöver göra något, fast man har brister jämfört med dagens krav, säger Sofia Bohlin på WSP, som har gjort dokumentationen.

Annika Wetzell Hellman är kommunens fastighetsansvariga och hon säger att det inte har gjorts några åtgärder sen brandinventeringen.

– Vi tittar på andra lösningar också, då det skulle innebära stora kostnader att åtgärda det.

Är det lämpligt att ha barn boende där?

– Det har ju fungerat som tillfälligt boende länge och det har ju inte blivit sämre på något vis.

Den förra chefen avsa sig sitt arbetsmiljöansvar på grund av bristerna.

– Ja, det är inget vi nonchalerar på något vis utan vi tar det på största allvar. Men det är inte lätt att hitta annat boende heller, då det också ställer stora krav på tillgänglighet.

Men Thomas Wennström menar att det inte alls skulle bli så kostsamt att åtgärda brandskyddet i rummen.

– Nej, det kan räcka med ett lager gips. Gips, skruvar, en snickare och målare är vad som behövs.

Han är också kritisk till att kommunen inte gjort något på så lång tid.

– Det bor trots allt barn där. Man måste följa regelverket och det här är inga stora kostnader för en kommun som Söderköping. Dörrarna tror jag redan klarar brandkravet på 30 minuter.

Är det en fara för barnens säkerhet?

– Inte om vi jämför med Sofies gård (korttidsboende som heller inte klarar brandskyddskraven, red anm.), då är det här betydligt säkrare. Men håller det inte en brandskyddsklass i brukarrummen så tycker jag inte att det är skäligt. Det är en främmande miljö för barnen, ont om personal, kanske har de ett handikapp som gör det svårt att utrymma själva, då tycker jag att man ska ha en brandklass på 60 minuter.