– Ja, det är lite roligt faktikst. För första gången ska jag uppträda inför min gamla skola. Och här i sporthallen har jag spelat innebandy i många år, säger Anna Gunnarson, när hon tar en paus från scenbygget inför torsdagseftermiddagens föreställning.

31-åriga Anna Gunnarson är född och uppväxt i Söderköping. Hennes föräldrar bor fortfarande kvar men själv finns hon numera i Stockholm och är sedan ett och ett halvt år fast anställd på Ung utan pung.

– Det låter som om ni är bara flickor i ensemblen?
Artikelbild

| Scenkläder på. Anna Gunnarson ska framträda på sin gamla skola för första gången. Lite pirrigt erkänner hon.

– Ja, det kan man tro men namnet syftar faktiskt på en penningpung. I gruppens begynnelse på 80-talet spelade man en pjäs som hette så och det blev så populärt att man behöll namnet på gruppen, berättar hon.

Pjäsen Puss&Snusk är alltså en långkörare för gruppen även om den skrivs om hela tiden för att passa in i nutiden. Den tar upp frågor om kärlek, normer och kroppen med musik och skratt. Inga pekpinnar utan mer överdrivs aktuella företeelser och på det sättet får de unga att tänka efter."Hur beter vi oss egentligen?" Åttorna och niorna på Ramunderskolan såg pjäsen och efteråt hade lärarna workshop på temat normer. Hela 60 lärare hade anmält sig. Förhoppningen är att pjäsen ska skapa tankar som sedan kan diskuteras vidare i klassrummen.

Det var inte mycket som talade för att Anna Gunnarson skulle bli skådespelare när hon växte upp. Ingen tradition finns i familjen och hennes två bröder har satsat på helt andra yrken.

– Men jag var lite av en teaterapa och fick beröm på muntlig framställning. Jag hade tänkt gå en helt vanlig gymnasielinje men så fick jag veta att det fanns en teaterlinje på De Geer-gymnasiet. Jag kände direkt att det här var min grej. Det här ska jag göra.

Hon skaffade sig en gedigen teater- och musikutbildning under fem år och därefter frilansade hon några år innan hon fick kontakt med Ung utan pung, som håller till i Högdalen i södra Stockholm. Gruppen riktar främst in sig på ungdomar med sina pjäser men har en del material också för en ännu yngre publik.

– Vi är sex anställda skådspelareoch vi är med och tar fram manus till våra pjäser. Just nu är vi inne i en intesiv period när vi skapar och repeterar in en ny pjäs om extremism. Det är ett väldigt roligt sätta att jobba på och vi har en så fin gemenskap, säger hon.