Myndigheten har granskat hur 25 gymnasieskolor säkerställer att eleverna får de undervisningstimmar som garanteras i skollagen. Vid 16 av gymnasieskolorna såg inspektionen brister i schemaläggning och annat, och vid 14 av dessa en uppenbar risk för att eleverna inte får tillräckligt med undervisning.

Överlappning

Granskningen omfattar alltså bara en bråkdel av alla gymnasieskolor, men resultatet går i linje med tidigare undersökningar som pekat på att det är si och så med skolornas planering. Rapporten nämner hur lektionsbyten utan rast och schemakrockar bidrar till att undervisningstiden naggas i kanten. På en av skolorna överlappade två lektioner varandra med 20 minuter och eleverna fick helt enkelt välja vilken av dem de skulle prioritera.

Skolinspektionen pekar också på att sådant som inte är undervisning räknas in i undervisningstiden. Det kan handla om lärarlösa lektioner, när skolan inte fått tag på någon vikarie, och tiden för nationella prov. Det sistnämnda motsvarar 28 timmar för en elev på naturvetenskapsprogrammet. Till detta kommer allt oförutsett som leder till att lektioner kortas eller inte startar på utsatt tid.

Orolig

Hur mycket undervisningstid som går förlorad är oklart – de flesta skolor saknar den överblicken. Men Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo är orolig.

Vi vet att 25 procent av eleverna inte klarar gymnasiestudierna på tre år. Samtidigt vet vi att tid och stöd är väldigt viktigt för att motverka avhopp. Och alla elever har ju rätt att nå så långt som möjligt, vilket kräver tid med lärare. Det finns också en risk för bristande likvärdighet om skolor är olika strikta med undervisningstiden, säger Helén Ängmo.