78,7 miljarder kronor – så mycket är 418 000 svenskar tillsammans skyldiga Kronofogden. Beloppet kan jämföras med den svenska försvarsbudgeten på 48,8 miljarder kronor.

Av dessa ansökte 19 000 förra året om skuldsanering. En liten andel, kan tyckas, men jämfört med 12 300 året innan innebär det en ökning med 54 procent.

Det finns ett uppdämt behov av det här ute i samhället, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden.

Ökade kötider

På Kronofogden har man blivit överrumplad när skuldsatta strömmat till för att få ordning på sin ekonomi. Och kötiden har nu ökat till fyra och en halv månad innan handläggning kan påbörjas, trots ökade anslag från regeringen med 20 miljoner kronor under 2017–2019.

Vi bedömde att det skulle bli en ganska kraftig ökning, men kanske inte att den skulle vara så bestående som den har varit. Men den har gått upp rejält och stannat på den nivån.

Sammantaget befinner sig nu 33 000 människor i myndighetens program för skuldsanering. Anledningen till den stora ökningen är att lagstiftningen som rör skuldsanering den 1 november 2016 ändrades till den skuldsattes fördel. Bland annat finns nu ett andrum genom att man numera endast behöver betala tio månader per år.

Inväntade lagändring

Det gör att man får en lättnad till jul och till sommar, säger Jonas Bondesson, budget- och skuldrådgivare vid Malmö stad och tillägger att många – omkring 1 600, enligt Kronofogden – avvaktade med att söka skuldsanering under hösten 2016 tills den nya lagstiftningen trädde i kraft.
Man har vetat hur viktigt det kommer att vara att ha ett par månader där man får behålla hela sin inkomst.

Samtidigt påpekar Jonas Bondesson att regeln om två månaders betalningsamnesti endast gynnar dem som har tillräckligt goda inkomster för att kunna betala av sina skulder.

De som har noll kronor i betalningsplan får inga lättnader. De har det fortsatt ganska tufft. De har det ofta tuffare ekonomiskt än en person som har försörjningsstöd, eftersom socialtjänsten gör mer individuella bedömningar än Kronofogden.