De har mindre ledig tid än sina kurskamrater, ändå klarar föräldrar studierna snabbare. Forskarna förvånades av resultatet, där studenter med och utan barn jämfördes. En förälder gick i snitt klart en treårig utbildning på 7,6 terminer. Personer utan barn gjorde samma sak på 8,1 terminer.

För en småbarnsförälder är orsaken lätt att ringa in.

- Vi är mer strukturerade, är vana vid att ha flera bollar i luften samtidigt. Så är det ju som förälder. Man har alltid saker att göra.

Artikelbild

| "Vi är vana vid att ha flera bollar i luften samtidigt. Så är det ju som förälder", säger Frida Winthersén.

Det säger Frida Winthersén, som själv tillhör gruppen studerande föräldrar. Hennes liv rymmer tre barn, sambo, hund, rektorsstudier på distans, samt ägandet och drivandet av en förskola. Hon trivs med tillvaron, men känner ibland att det blir lite för mycket.

- Det är ett hårt tryck från samhället. Heltidsjobb och småbarn är en ekvation som inte går ihop, som jag ser det. Därför är det viktigt att hitta en balans och ändå känna att man får det viktigaste gjort.

Hon är knappast ensam om den upplevelsen. Att vara förälder är att leva i ständig rusningstid, med trötta barn, matsäckar, vabbande, vobbande, högt tempo på jobbet, inte sällan kombinerat med sömnbrist.

Enligt en undersökning utförd av Statistiska centralbyrån känner hälften av alla svenska föräldrar sig ofta tidspressade. Uppsidan med hetsen är att mycket blir gjort. Nedsidan är inte sällan en känsla av otillräcklighet.

Några av föräldrarna vänder sig till Dorotea Pettersson för att få stöd. Hon sadlade om efter att blivit utbränd som lärare, skaffade en ny utbildning, plöjde litteratur och kallar sig nu "tidscoach". Hennes roll är att bistå med struktur - och en gnutta realism.

- Föräldrarna har ofta ett starkt behov av att saker ska flyta på hemma som om de var på jobbet. Men där finns ett färdigt mönster för hur saker ska göras. I ett hem har du inte det. Barnen kommer att bli sjuka. De kommer inte att klä på sig ytterkläderna när du vill. Jag tror det skapar en frustration. Man får sänka sina krav och fundera kring vad som är viktigast. Vad vill man göra med tiden som ändå finns?

Organisationsteorin rymmer gott om funderingar kring ämnet effektivitet. Något som kan vara effektivt kortsiktigt kan hota effektiviteten på lång sikt. Och man skiljer på begreppen inre effektivitet, som är att göra saker rätt, och yttre effektivitet, som är att göra rätt saker.

Många blandar ihop det här, hävdar Dorotea Pettersson, som förespråkar fokus och planering. När möjligheten dyker upp ska du veta vad du ska göra.

- Att vara en verkligt effektiv förälder handlar också om att plocka bort de bitar som inte är relevanta för dig och din familj. Det kanske inte är viktigt med dyra semestrar, att ha det jättestädat, eller att alltid ha snittblommor i köket. Även om grannen har det så, säger hon.

För tiden har på allvar minskat. Dygnet har alltjämt 24 timmar, men den sammanlagda arbetstiden för två småbarnsföräldrar ökade med tio timmar per vecka mellan 1976 och 2004. Framför allt handlar det om att kvinnor arbetar mer i dag. Färdigplockade matkassar och städhjälp hjälper somliga, men samtidigt har en digital stress tillkommit - där vi inte minst speglar oss i omgivningens resor, matlagning, aktiviteter och träning.

- Många får ångest av att stänga av mobilen. De är rädda för vad de ska missa, vill veta vad alla andra gjort under dagen, säger Dorotea Pettersson.

Jäktandet till trots. För Frida Wintherséns del finns det en anledning till att hon ändå fortsätter fylla dagarna med sysslor.

- Jag tycker om hur mitt liv ser ut just nu. Jag gillar att det händer saker och att se resultat. Jag har världens roligaste jobb och det är otroligt roligt att plugga också. Jag ser att det jag gör spelar roll. Det ger mig något tillbaka.

Men en sak tycker hon är viktig att framhålla:

- Du måste få en energiboost då och då, annars orkar du inte. Jag tar regelbundet tid för mig själv. Det bidrar till att jag inte ständigt snurrar på högvarv.

Fotnot: Rapporten om studerande föräldrar i Sverige genomfördes av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. I studien jämfördes föräldrar och andra studenter under åren 1993-2005.