krönika Vi lever i konspirationsteoriernas tid. Desinformation och fake news är numera vardagliga företeelser som snabbt sprids via sociala medier av individer, grupper eller till och med stater.

Jag skrev en gästledare i Svenska Dagbladet förra året med rubriken ”Är jorden platt?” där jag tog upp relativiseringen av fakta och fake news, (SvD).

Min utgångspunkt för artikeln var en förening, Flat Earth Society, vars medlemmar anser att jorden är platt.

Bland de mail som jag fick efter publiceringen fanns ett från en mycket arg läsare som informerade mig om att det finns åtminstone tvåhundra vetenskapliga studier som bevisar att jorden är platt.

Varför tror vissa människor att terrordådet den 11 september var ett insiderjobb, beställt av den amerikanska regeringen eller att månlandningen aldrig ägt rum? Eller varför anser scientologerna att psykiska sjukdomar bara är ett påhitt av läkemedelsbolagen för att de ska kunna tjäna så mycket pengar som möjligt?

Finns det något som personlighetsmässigt skiljer konspirationsteoretiker från andra människor?

Vissa forskningsresultat verkar tyda på det.

Enligt en studie från Université Paris Nanterre i Frankrike tycks vissa personer dras till konspirationsteorier därför att de vill känna sig unika.

De har också ett stort behov av att känna sig ”utvalda” och anser sig sitta inne med unik information som andra inte känner till.

Samtidigt är det, enligt studien, viktigt för konspirationsteoretikerna att tillhöra en utvald minoritet. För om alltför många tror på konspirationsteorin går ju känslan av att vara unik förlorad.

I en annan studie konstaterades att människor med benägenhet att tro på konspirationer såg ett logiskt mönster i ordningsföljden när försöksledarna slumpmässigt singlade slant. Samma grupp påstod sig också kunna se ett bestämt mönster när de exponerades för en målning med ett abstrakt motiv.

Fenomenet kallas illusory pattern perception.

Skiljelinjen mellan sjukt och friskt är inte alltid knivskarp för det finns också personer där konspirationsteorierna är en del av en psykisk sjukdom.

Vanföreställningssyndromet präglas av paranoida idéer utan verklighetsförankring och kan till exempel innehålla tankar kring att vara förföljd av en grupp.

Personer med vanföreställningssyndrom har en tendens att vara selektiva när de söker information och förklaringar och drar ofta slutsatser på basis av otillräckliga fakta. De har också svårt att förstå andras åsikter och reaktioner.

För den här gruppen finns hjälp att få från psykiatrin. De övriga med konspirationsteorier är att betrakta som psykiskt friska men inte alltid ofarliga.

Under häxprocesserna mellan 1400-1600-talet anklagades kvinnor för samröre med Satan. Uppskattningsvis trettiotusen kvinnor avrättades genom bränning på bål runtom i Europa.

Ett nutida exempel på okunskap och vanföreställningar som kan få förödande konsekvenser är föräldrar som vägrar vaccinera sina barn mot mässlingen och därmed utsätter sina egna och andras barn för stora risker. Vi har nu fått tillbaka mässlingsepidemier i Sverige och övriga Europa. Läget är så allvarligt att man bland annat i Italien och Tyskland infört böter för de föräldrar som vägrar vaccinera sina barn.

2018 kommer med all säkerhet bli ännu ett år där vissa grupper pekas ut som roten till allt ont och där oskyldiga individer kommer att utsättas för hat och hot efter falska anklagelser och ryktesspridning.

Om vi vill leva i ett inkluderande samhälle har vi alla ett ansvar att bekämpa myter och galna konspirationsteorier.