Demokrati Del av fastigheten Marmorbrottet 1:21 i Kolmården har numera en detaljplan. Vilket på vanlig svenska betyder att berg- och dalbanan Wildfire är laglig igen. Kommunalrådet Kikki Liljeblad (S) var glad och nöjd över att Norrköpings kommun snabbt och effektivt och demokratiskt har gjort allt det som en kommun kan göra för att värna en viktig näring och för att inte riskera många Norrköpingsbors arbete och inkomster.

Utöver Liljeblad var det enbart Sandra Isaksson som yttrade sig i den rekordkorta diskussionen. Ledamoten från FI ställde några frågor om vattensnokar och andra djur, varelser och växter som enligt Naturskyddsföreningen kommer att påverkas negativt av Wildfire. Det var det hela.

Fullmäktiges 85 ledamöter i nio partier slöt upp bakom Kolmården och Wildfire utan att tveka.

Kommunens beslut kommer säkert att överklagas, sa Kikki Liljeblad på mötet. Men Kolmårdens ledning förefaller att ta det med ro. Wildfire startar omedelbart meddelar ledningen. Attraktionen har dragkraft. Det kan jag förstå. Något snyggare och vackrare och något bättre anpassat till sin geografi än Wildfire; det har jag aldrig skådat.

Det låg många planer på fullmäktiges bord den här aftonen. Översiktsplaner för "staden Norrköpings kommun" och för "landsbygden inom Norrköpings kommun" hanterades i närmast total enighet. Mia Sköld från MP hade i och för sig en rad tilläggsförslag där hon bland annat önskade sig att bilåkandet borde minska.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) visade iså pass stor iver att komma upp i talarstolen att han begärde ordet lite för snabbt. Han ville upp och säga något i ärenden 9: "Avtal med EON om vissa fastighetsfrågor m.m." I brådskan kom han dock upp redan på punkt 8. Vilket inte alls gjorde något. Tvärtom. Ledamöterna och den församlade pressen fick dra på munnen en stund. Vilket kändes behövligt efter den debattfattiga mötesinledningen och syrefattiga möteslokalen. Det var kort sagt mycket varmt i lokalen och mycket ohett i talarstolen. Fullmäktigemötet bjöd på en dos kommunalpolitikkunskap. Nämligen att ju större frågor desto mindre debatt och diskussion.

Wildfire och Kolmården är jätteviktiga för Norrköping. Översiktsplanerna pekar ut riktningen för Norrköpings kommande expansion och utveckling. Stjernkvists ärende 9: "Avtal med EON om vissa fastighetsfrågor med m.m." löser upp många knutar när det gäller det stora nybygget i Inre Hamnen.

Dessa stora och tunga frågor togs helt enigt och helt utan debatt på fullmäktigemötet. Vilket inte alls betyder att besluten tas på en höft. Kommunen består nämligen först och främst av en professionell tjänstemannaorganisation som målmedvetet och mångsidigt tar fram underlag och mäler fram rimliga beslutspunkter.

Dessa underlag och beslutspunkter - särskilt när de är så väl gjorda som de ofta är i Norrköping - tar sedan kloka politiker hand om och lotsar fram genom den politiska apparaten.

Andra politiker lyfter in "nya" och lite besvärliga frågor i fullmäktige. Det är bra. Florian Aranda (SD) ställde frågor om eventuell islamism ute på kommunens skolor. Sandra Isaksson (FI) utmanar sedvanor med frågor om könstillhörighet och jämställdhet.