Det säger stadsantikvarie Hanna Domfors om det gamla fängelset på Drags.
Hon vill se nya funktioner i de höga flyglarna och disponentvillan, som hotas av rivning, och spara en bit av muren.
I somras köpte Riksbyggen området av statliga Specialfastigheter AB, med avsikt att bygga bostäder här. Detaljplanearbetet, som ska vara klart till våren, pågår inom kommunen.
Hanna Domfors menar att man gjorde ett misstag 2006-2007 då man gick ut med en arkitekttävling och tog in tre parallella uppdrag där man inte sa annat än att huvudbyggnaden är byggnadsminne, punkt.
– Det känns nästan som att man inte läst byggnadsminnesbeslutet, där det klart och tydligt står att kringliggande bebyggelse, inklusive före detta bostadshus, ska hållas i ett sådant skick att de kulturhistoriska värdena inte minskar, säger Hanna Domfors.
– För mig är det en jättetydlig skrivelse: den här miljön ska vårdas och hanteras varsamt. Att riva - då eliminerar man de kulturhistoriska värdena.
Riksbyggen vill riva de två höga flyglarna. Hanna Domfors menar att de går att bygga om, att det finns alternativa sätt att använda dem, även om det inte passar Riksbyggens koncept.
Riksbyggen tycker också att disponentvillan ligger i vägen för deras planer.
– Jag hoppas att man ska få dem att ändra sig, för den är ju helt fantastisk. En av få kvarvarande direktörsvillor i Norrköpings industrilandskap.
Hanna Domfors skulle också gärna se att en sektion av murarna blir kvar, som en påminnelse om hur det en gång sett ut.
I och med att anstalten varit i bruk så länge är historiken okänd för många, säger Hanna Domfors.
På 1700-talet hade man problem med lösdrivare i städerna, prostituerade och tiggare. Lösningen blev att bygga spinnhus, kvinnofängelser, där kvinnorna fick arbeta av sitt straff i textilindustrin. Endast spinnhusen i Göteborg och Norrköping uppfördes som Kronospinnhus.
Man spann inledningsvis, men sedan utvecklades det till att man jobbade ute i fabrikerna.
Ett spinnhus byggdes på Saltängen 1742. 40 år senare såg Gustav III hur stor textilindustrin i stan var och placerade ett nytt, arkitektritat spinnhus i industrilandskapet.
– Det är väldigt få som skrivit om det. Vilka var det som hamnade där? Vad var det för livsöden?
Hur många vet att straffångar arbetade i textilindustrin i Norrköping, att det var en billig arbetskraft som bidrog till att fabrikerna växte sig starka? Det är en del av en okänd kvinnohistoria, menar Domfors.
Arkitekt var C F Adelcrantz som också ritat Drottningholmsteatern. Från 1790 till 1918 var fastigheten på Drags en anstalt för kvinnor. Flyglarna växte fram under 1800-talet.
Efter 1918 byggdes anstalten om, till en fångvårdsanstalt för män. Från att ha varit ett säkerhetsfängelse användes anstalten de sista åren, till 2013, som häkte.
– River man flyglarna försvinner en stor del av berättelsen, och kontexten, som gör anläggningen så unik.
– Det här är rikshistoria, säger Hanna Domfors.
Även om bara huvudbyggnaden är byggnadsminnesförklarad, så ligger det varsamhetsaspekter på den övriga miljön, menar Domfors. Förändringar ska ske i samråd med länsstyrelsen.
I februari ska länsstyrelsen och kommunen ha ett möte.
Kikki Liljeblad (S), ny ordförande i stadsplaneringsnämnden, undersöker med kommunens jurist om hon anses som jävig då hennes man arbetar på Riksbyggen, vilket kan tvinga henne att kliva åt sidan i ärendet. Hon hänvisar frågor om fängelset till 1 vice ordförande Christian Widlund (C).
Det är tjänstemännen som tar fram detaljplanen. Sedan är det upp till politikerna att ta ställning.
– Det är en helt ny nämnd som inte tagit i frågan förut, säger Christian Widlund.