Trafikverket har i sitt senaste informationsbrev angående Ostlänken-projektet aviserat att byggstarten kan ske tidigast 2022 (tidigare har det talats om 2018). Det innebär att planerad byggstart för två infrastrukturprojekt i regionen närmar sig varandra – Förbifart Söderköping har 2021 som planerad byggstart enligt projektledaren på Trafikverket. Det är alltså inte alls omöjligt att bägge dessa stora projekt i östra delen av länet drar igång helt parallellt.

Östsvenska handelskammaren har varit involverad i flera rapporter och seminarier om Ostlänkens sysselsättningseffekter i regionen och har tidigare konstaterat att projektet kommer att innebära närmare 19 000 årsarbeten inom bygg- och anläggning (då är bygget av Kardonbanan inräknat).

– Den arbetskraften finns inte i vår region så dels finns behov av att ta in arbetskraft utifrån men också att se till att fler av dem som står utanför arbetsmarknaden idag, som många unga och nyanlända, blir anställningsbara, säger Anna Lövheim, näringspolitisk chef på Östsvenska handelskammaren som menar att det finns kompetensbrist ionom byggsektorn.

Artikelbild

| Anna Lövheim. Näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren, vid ett tidigare Ostlänken-event.

När det gäller förbifart Söderköping har man inte beräknat hur många arbetstillfällen detta skulle generera – det handlar om ett väsentligt mindre projekt än Ostlänken – men det skulle spä på tendensen.

– Ja, det kommer att göra det här ännu tydligare. Även om det blir utländska entrepenörer i de här projekten kommer många lokala aktörer att få jobb och vi måste komma tillrätta med kompetensbristen i branschen. Ytterst är det här ändå ett angenämt problem, det skapar stort tryck i vår region och ger oss också en möjlighet att skapa samhällsutveckling genom bland annat sysselsättningskriterier i upphandlingar, menar Anna Lövheim.

Den kompetensbrist som finns förvärras också genom olika faktorer.

– Samtidigt som dessa stora projekt har vi stora pensionsavgångar inom byggbranschen; vi måste vara strategiska och föra dialogen på flera plan och skapa fler yrkesutbildningar. Sedan är det också så att inte tillräckligt många elever söker till de här utbildningarna så det krävs att vi jobbar tillsammans på olika sätt för att lösa det här, säger Anna Lövheim som ändå har en positiv inställning.

– Ja, det här kommer att lösa sig, det är fantastiskt positivt med de här projekten, frågan är bara hur vi bäst ska passa på för att få en hävstångseffekt för regionen.