I augusti förra året gick Sverigedemokraterna ut och krävde en folkomröstning om Bosniakiska Islamiska församlingens moské som planerades byggas i hörnet mellan Skarphagsleden och Ektorpsgatan. Efter flera turer blev det inget med det och under hösten godkändes bygglovsansökan. I augusti togs det första spadtaget. Kvartetten (S, C, KD och L) har hela tiden varit positiva till byggnationen, men oense om det ska få byggas en minaret; på den punkten ville KD inte godkänna bygglovsansökan.

Nu har 2018 års val genomförts. Totalt tappar Socialdemokraterna 3,8 procent av rösterna i kommunen, faktum är att partiet tappar väljare i samtliga valdistrikt i Norrköping, utom fyra. Samtidigt ökar Sverigedemokraterna i samtliga valdistrikt. De två valdistrikten i Ektorp, ”norra” och södra”, följer den trenden, men det syns en klar skillnad i hur mycket de två partierna ökar och minskar i de båda. I den södra backar S minst, från 43,8 procent till 41,2. Här ökar SD också minst när man jämför de två distrikten; från 12,1 till 16,7. I det norra tappar S mest stöd, från 46,6 procent till 40,3, medan SD ökar mest; från 12,7 procent till 21,5.

Tittar man rent geografiskt ska moskén byggas i det område som omfattas av det norra distriktet. Enligt Bengt Hägg, ordförande i PRO Ektorp, har det varit mycket diskussioner bland medlemmarna om just moskébygget.

– Den är de flesta emot. Väldigt många som tycker så, säger han.

Tror du att man har valt bort S och röstat på SD på grund av moskén?

– Det är ett långskott, men det kan vara så, säger han.

Darko Mamkovic är gruppledare för SD i Norrköping. Han vill inte spekulera i om partiets ökade sympatier i norra Ektorp kan förklaras i deras ståndpunkt i moskéfrågan. Men:

– Om det är en ökning från 12-21 procent så är det mycket om man jämför med på andra ställen, där det ökat mellan 13-15 och 14-18. Så då skulle man kunna dra slutsatsen att det har med moskén att göra, säger han.

Partiet kommer inte göra något mer för att stoppa bygget.

– Nej, vi är ett demokratiskt parti och beslutet är fattat, säger han.

Lars Stjernkvist (S) tror att moskéfrågan kan spela in, men vill analysera det hela innan han drar några slutsatser.

– Innan jag svarar på den frågan måste vi lyssna på de som bor där. Vi är inte helt överrumplade att det blev så här, för vi kände av det redan under valrörelsen när vi knackade dörr. Det finns även de som hört av sig och talat om varför. Det finns en oro i vissa områden, som vi måste ta på allvar och även om man kan ana att det har att göra med invandring och den förändrig som skett i stan, och oro för religiösa och andra konflikter, behöver vi prata med folk först, säger han.

Även om han förstod att det fanns ett motstånd till moskén, och att han vill lyssna på opinionen, fanns det aldrig något alternativ till det beslut som fattades i bygg- och miljöskyddsnämnden i november förra året, menar han:

– Jag har försökt lyssna på kritiken, som mot böneutrop, men det finns en gräns. Ibland måste man våga stå för sina värderingar och när det gäller religionsfriheten har vi inte svajat i Kvartetten: Vi måste försvara rätten att få bygga religiösa byggnader, säger Lars Stjernkvist, som tror att det hela kommer att lägga sig:

– När den väl är byggd kommer en del av kritikerna upptäcka att det inte försämrar området, och att det inte fick de negativa konsekvenserna man trodde. Det har hänt tidigare att opinionen svängt -– titta på Lindö: för flera decennier sedan blev det en jättekonflikt när man ville bygga hyresrätter där, det skulle "förstöra området". I dag är det ingen som säger något om det, säger han.