Beskedet kom vid en presskonferens i Rådhuset på måndagen.
Det är en helomsvängning för Socialdemokraterna från det tidigare samarbetet med V och MP, och en seger för de tre borgerliga partierna i Kvartetten.
– Nya kompisar, som kommunalrådet Reidar Svedahl (FP) säger.
Efter valet 2014, i det nya samarbetet mellan S, KD, FP och C, var en av kompromisserna att införa en valfrihetsreform.
– Vi skrev fram en överenskommelse där vi sa att vi skulle utveckla den enskildes möjlighet att påverka välfärden, såväl innehåll som utförare, säger Olle Johansson (S).
Han talar om krav på hög kvalitet, kontroll över kostnader, om en kunskapsresa, att LOV är en ramlag, inte ett färdigt koncept och om valfrihet som ett värde, inte en politisk reform.
– Några av de kommuner som införde LOV väldigt snabbt kanske inte gjorde det grundarbete som vi har gjort.
– Det är ett historiskt steg, säger Eva-Britt Sjöberg (KD) som länge drivit frågan om att införa LOV.
Hon talar, förutom om valfrihet för den enskilde, om en möjlighet för små, lokala företag och bättre kvalitet genom konkurrens.
Förslaget ska upp i kommunstyrelsen och sedan i kommunfullmäktige i januari. Förberedelserna inför reformen ska pågå under 2016.
Principerna och hur det ska fungera ekonomiskt provkörs inom den kommunala organisationen 2017.
LOV ska införas inom hemtjänsten senast den 1 januari 2018.
Kvartetten hoppas på ett brett politiskt stöd.
– Det är en stor reform som ska leva vidare efter nästa val, säger Karin Jonsson (C).
När andra kommuner infört LOV har det ibland blivit dyrare. Politikerna har besökt en rad kommuner för att dra erfarenheter därifrån.
– Vi måste ha kontroll över våra egna kostnader, för att det inte ska vara kostnadsdrivande, säger Eva-Britt Sjöberg.
Kommunen har redan inlett ett arbete med tids- och insatsregistrering inom hemtjänsten.
– Vi har också sagt att ersättningen ska vara baserad på den tid som utförs, inte den som beviljats.
Om man inte gör ett aktivt val är det kommunal hemtjänst som gäller.
Reformen öppnar för personal som vill starta eget, och möjligheten att nischa sig på geografiska områden eller språkgrupper, säger Karin Jonsson.