Hur den ekonomiska utvecklingen kommer att bli fram till 2022 är i nuläget svårt att förutsäga. Vad som dock är helt klart är att befolkningsprofilen i Norrköping kommer att förändras med fler äldre och ungdomar och färre som arbetar. Det beror på att vi lever allt längre, att allt fler barn föds och att Norrköping under en tid tagit emot nyanlända som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden.

Detta gör att den styrande Kvartetten (S, C, KD och L) väljer att vara försiktiga med ekonomin de här åren.

– Det kommer att bli kämpigare och vi kommer inte att kunna prioritera allt. Det viktigaste är skola och utbildning, sade kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) när Kvartetten kallade till pressträff för att avge sin "regeringsförklaring" på fredagslunchen.

Artikelbild

| Eva-Britt Sjöberg (KD) säger tvärnej till Ljuralänken - och tänker att resten av partierna i Kvartetten kommer att göra detsamma.

Priortering ligger på att antalet elever som går ut grundskolan med godkända betyg ska öka. Detta ska bland annat ske genom ökad delaktighet bland skolans personal.

– Många av de ekonomiska problemen i skolan beror på att vi har elever som behöver extra stöd. Men många ute i skolorna vet inte ens hur mycket resurser de har, på grund av den centralisering som genomförts, och då är det svårt att ta tillvara på människors potential att vara kreativa, sade Lars Stjernkvist.

Att skapa större delaktighet generellt bland de 11 000 anställda inom kommunen är ett övergripande mål de kommande åren.

– En bra utveckling bygger alltid på delaktighet. Vi tror att vi kan få ut mer av våra anställda om de skulle känna sig mer delaktiga, sade kommunalråd Reidar Svedahl (L).

Bättre integration, utveckling i alla delar i Norrköping, såväl i innerstan som i ytterområden, mer stöd till föräldrar för att ge barn en bättre start i livet och Norrköping som en "ledande miljökommun" är andra saker Kvartetten vill prioritera.

Men för att klara av att göra allt detta och inte äventyra ekonomin, lägger Kvartetten fram ett förslag om utgiftstak. Det innebär att den som lägger ett förslag även måste visa hur finansieringen ser ut.

– Det här har man haft i riksdagen länge. Skulle fullmäktige bifalla en motion utan finansiering måste det tas fram till nästa fullmäktige. Vi måste vara mer hårdhänta så vi inte får ekonomiska läckage, sade Lars Stjernkvist.

På Ljuralänksfronten uppstod en liten debatt. Medan Lars Stjernkvist menade att frågan inte kommer att splittra Kvartetten, svarare Eva-Britt Sjöberg (KD), vars parti är det enda som uttryckligen sagt nej till förslaget, att de andra partierna kommer att tycka som de när det väl är röstningsdags. Men om inte – håller Kvartetten fortfarande ihop då? På den frågan var svaret inte lika glasklart.

– Vi tror inte att det är rätt ekonomiskt läge att bygga Ljuralänken just nu, sade hon.