Platsen är vid vägen från Borgs kyrka, med Löfstad på andra sidan E4. Snabbjärnvägen Ostlänken ska dras här, och åkern intill blir en arbetsyta under byggtiden.

I svackan ner mot skogen ligger Resebro mosse, idag utdikad och till en del skogbeväxt.

– Orsaken till att den här platsen är extra spännande är att i Alsättersbäcken som går där nere så hittade man ett bronssvärd på 1930-talet, berättar Magnus Djerfsten, kulturmiljöspecialist vid Trafikverket.

Artikelbild

– Man ser i beskrivningen av när man hittade det att det fanns ris, träpålar och stenar.

Resebro gård, på andra sidan skogen, finns noterad på 1300-talet, då med ett namn kopplat till ”risad bro”. Man har tolkat det som att den gamla landsvägen mellan Linköping och Norrköping gått via Resebro. Vägen är åtminstone medeltida.

Vid landhöjningen försvann havsvattnet här och kvar blev Lövstadsjön och en stor mosse vid Resebro. Riset och träpålar användes vid bron för att ta sig över mossen.

Det stora svärd som hittades här ser man som ett offrat föremål.

Artikelbild

| Magnus Djerfsten är kulturmiljöspecialist vid Trafikverket.

– Man har lagt ner det där medvetet. Det var vanligt under bronsåldern att offra föremål, speciellt i vattenmiljöer: mossar, bäckar och sjöar.

Bronsåldern är cirka 1 000 år f Kr, alltså 3 000 år sedan.

Artikelbild

| Georadar. Inne i lådan sitter 16 antenner.

Inför att arkeologer från Arkeologikonsult med start på tisdag och två veckor framåt ska gräva schakt och gå med metalldetektor här för att se vad som finns i jorden testade Trafikverket på fredagen att gå över området med georadar, med vilken man kan se anomalier under jordytan, som vägstrukturer.

– Det är i princip ett ekolod på mark. Att vi skulle hitta bronssvärd med georadarn kan man nog glömma, men däremot den här vägen till exempel.

Georadarutrustningen, i en låda framtill på ett litet motordrivet fordon, kan täcka 50 000 kvadratmeter på en dag.

Pär Karlsson från företaget Astacus visar hur det ser ut inne i lådan: en rad sändarantenner som skickar ut signaler och en rad mottagarantenner som lyssnar efter eko.

Mätspåren i marken blir var åttonde centimeter, säger han. Det är som att dra en kam genom marken med åtta centimeter emellan. Tidigare hade man bara en antenn som man drog över marken, med handkraft.

Anders Bornfalk Back, Arkeologikonsult, som ska leda utredningen på platsen berättar om tre saker att hålla koll på: eventuella boplatslämningar, rituella nedläggningar kopplat till våtmarken och vägar.