En läsare hörde av sig till Folkbladet och var orolig för att de stora femöringarna i gjutjärn, som placerades där i slutet av 1980-talet, skulle tas bort.

– Det är ett kulturarv, sa läsaren, Bo Gustavsson, 85, som menar att de visar att det fanns något som hette Femöresbron.

Annica Hagström, gatuingenjör vid tekniska kontoret, har ett lugnande besked att komma med:

– Att de kommer att få vara kvar är helt klart, säger hon.

Brunnslocken är formgivna av bildkonstnären Torkel Dahlstedt och lanserades 1988 av bolaget Järn i Offentlig Miljö. De första locken tillverkades av Alvesta Gjuteri, och de två allra första locken placerades vid Femöresbron i Norrköping, enligt en avhandling vid Lunds universitet.

Medan brunnslocken i form av gamla femöringar i andra kommuner fungerar som lock över dagvattensystem är funktionen i Norrköping rent dekorativ, det finns ingen brunn under.

Enligt uppgift var det dåvarande stadsträdgårdsmästaren i Norrköping som såg till att de hamnade där, som ett roligt inslag.

En av femöringarna ligger vid brofästet på Kneippensidan och en vid Brostugans örtagård. Den senare femöringen flyttades en bit för att skydda den när det först var tänkt att bron skulle tas bort landvägen.

– Redan då gjorde vi allt för att förbereda för att de inte skulle bli förstörda. Vi värnar mycket om dem.

Femöresbron, som var i så dåligt skick att den inte gick att renovera, kom till 1901. Den fick sitt namn av att man fick betala fem öre för att gå över den.