I omkring 20 år har arbetet pågått med att få en rimligare könsbalans inom de kommunala räddningstjänsterna. Men det går inte direkt med raketfart: enligt siffror från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) sammanställda av Nyhetsbyrån Siren arbetade 2014 i hela riket 186 kvinnor som brandmän eller befäl i utryckningstjänst, det innebär 3,8 procent. Två år senare, 2016 är den numerären uppe i 218 kvinnor eller 4,6 procent. Det handlar alltså om en långsam ökning från en låg nivå.

– Det är en väldigt ojämn könsfördelning. Det går framåt och vi ser en positiv trend, men det går alldeles för långsamt, säger Erik Flink, handläggare inom jämställdhet och mångfald på MSB till Siren.

I Östergötland är det varken sämre eller bättre än i andra län: Räddningstjänsten Östra Götaland (RTÖG) har 4,5 procent kvinnlig operativ personal vilket alltså är i paritet med rikssnittet. Det här är en fråga som man kontinuerligt arbetar med i rekryteringen även om det alltså går trögt att förändra:

– Jag tror att den stora orsaken är att bilden av en brandman är så starkt manligt kodad sedan länge, säger Sylvia Rydström, kommunikationsstrateg på RTÖG och tillägger att det fortfarande också kan finnas viss jargong inom kåren som ligger i vägen.

Hon tror inte att den låga andelen kvinnor i yrket beror på att de fysiska tester som ingår när man söker dessa tjänster skulle vara för hårda.

– Många tjejer tror att man måste vara extremt vältränad med vi har inga oöverkomliga krav – vi har ju trots allt redan kvinnor inom räddningstjänsten även om de är för få. Yrket har ju också förändrats med åren; till exempel åker vi på många sjukvårdslarm så alla utryckningar kräver inte främst fysisk styrka. Dessutom arbetar man alltid i grupp och då ser man ju till att olika kompetens finns inom arbetslaget, betonar Sylvia Rydström.

Enligt Erik Flink på MSB är arbetsmiljön en av de främsta orsakerna till att det fortfarande är så få kvinnor i operativ tjänst i kommunal räddningstjänst..

– Det handlar både om den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Det kan vara jargong, trakasserier eller så enkla saker som att det inte finns omklädningsrum för kvinnor. Kvinnor känner sig inte så välkomna som de ska kunna förvänta sig vara när de kommer till kommunal räddningstjänst, säger han.