KRÖNIKA Den allmänna rösträtten sträcker sig i Sverige tillbaks till åtminstone 1918 (från och med valet 1921 fick även kvinnor rösträtt).

Alltså har vi i hundra år haft möjligheten att gå och rösta och därmed påverka hur sammansättningen av landets styre ska se ut – vilken riktning politiken ska ta.

Valhemligheten är en av de saker som är grundläggande för demokratin och röstningsförfarandet. Det gällde förmodligen inte minst där i början när polariseringen var stor och motsättningarna levande, inte minst efter den ryska revolutionen och oroligheter runt om i Europa.

Men trots hundra år av teknisk utveckling och samhälleliga framsteg så upplever jag att röstningsproceduren i Sverige inte har hängt med. Det vilar fortfarande en lite slapp inställning till helt avgörande delar av röstförfarandet – en nonchalans som inte blir mindre viktig i takt med att polariseringen återigen växt till sig i samhället.

Vårt system bygger på att den enskilde medborgaren måste skydda sitt röstande själv vilket i regel sker genom att man tar röstsedlar från alla partier innan man går in bakom den skyddande skärmen för att göra sitt val. Förutom att detta system är ovanligt slösaktigt med papper finns fler problem.

Ett exempel: när jag på söndagen röstade stod vid röstsedlarna en äldre kvinna som uppenbart hade synproblem och inte kunde läsa vad det stod på sedlarna – hon ville ha valsedlar med vissa namn på. Kvinnan lutade sig fram men ljuset var ganska dåligt och bokstäverna som bekant små. Det bildades en kö som blev allt längre och kvinnan blev allt mer stressad – mannen närmast bakom henne erbjöd att hjälpa till och visade henne tillrätta. Samtliga i kön såg vilka valsedlar hon ville ha - om hon nu i detta utsatta läge verkligen tog vad hon egentligen ville – det får vi aldrig reda på. En ganska utlämnande situation om ni frågar mig.

Naturligtvis borde även platsen där valsedlar tas vara dold för insyn och skyddad från varje form av eventuell påverkan. Dessutom borde det finnas oberoende valförrättare (som står under tystnadsplikt) som kan hjälpa äldre, synskadade och andra tillrätta. Som systemet fungerar idag är det tveksamt om man kan hävda att valhemligheten värnas – i synnerhet om man har någon funktionsnedsättning eller helt enkelt är gammal.

I hundra år har vi alltså haft allmän rösträtt – nu är det hög tid att hitta en väg att förbättra valsystemet. Valhemligheten måste helt enkelt värnas bättre i framtida val. Det är dags att ta denna fråga på allvar och sätta igång och gnugga geniknölarna: ni har fyra år på er.