Krig är inte något man önskar men paradoxalt nog har den största utvecklingen inom teknik och vetenskap ofta motiverats av krig. 1854 under Krimkriget stormade det på svarta havet och ett trettiotal fartyg förstördes. På den tiden använde man sin kunskap och erfarenhet för att kunna förutsäga vädret, att meddela prognoser mellan platser tog lång tid. Man insåg behovet av väderprognoser både på land och till sjöss samt ett snabbt sätt att meddela dem. Det gjorde att meteorologi som vetenskap gjorde stora framsteg. Ett första viktig steg för att förbättra prognosarbetet var att bygga upp ett nät av väderobservationer. Då var alla stationer manuella och väderparametrarna rapporterades in med hjälp av morsekod. År 1881 utfärdades den första svenska väderprognosen. Från de manuella stationerna med en väderobservatör gick utvecklingen mot automatiska stationer som ger kontinuerliga observationer även från svåråtkomliga platser. Idag äger SMHI ca 850 meteorologiska stationer, varav endast 10 är manuella. Vi har även tillgång till stationer som ägs av försvaret, luftfartsverket och trafikverket. Observationsnätet och den tekniska utvecklingen har gett oss väderprognosmodeller som är ett bra hjälpmedel för meteorologerna i deras dagliga arbete.
Meteorolog