Barbro belönas av kommunen

NORRKÖPING Föräldrarna var med i Frälsningsarmén, så solidariteten med svaga och utsatta fick Barbro Westlund med sig hemifrån. Nu belönas Krokeksprästen för sitt starka engagemang av Norrköpings kommun, med S:t Olofsmedaljen, Honoris Causa.

På vardagsrumsbordet står blommorna på rad i tre olika vaser. Det är liljekonvaljer, gullvivor och förgätmigej som Barbro Westlund själv har plockat. Hon sitter i soffan och den här gången uppmärksammas hon för sin person och inte för att hon var den första kvinnliga prästen i Linköpings stift 1967 eller den första kvinnliga kyrkoherden i stiftet 1978, då hon tillträdde kyrkoherdetjänsten i Krokek.

När kommunalrådet Lars Stjernkvist ringde och berättade att hon skulle få S:t Olofmedaljen blev hon både förvånad och häpen men tackade ja och kände sig hedrad, berättar 75-åriga Barbro Westlund.

- Valet av mig, ser jag som ett erkännande av kommunledningen, att man räknar med kyrkan och dess internationella insatser, säger Barbro Westlund.

Insamlingsrekord
I motiveringen står det bland annat att "Barbro Westlund redan som verksam präst, var starkt engagerad i de frågor som rör samhällets svagaste grupper. Det engagemanget och arbetet har hon inte släppt, trots att hon har gått i pension."

I år var Krokeks församling återigen bäst i stiftet, på att samla in pengar till Lutherhjälpens arbete. (Organisationen har bytt namn till Hela Världen, Svenska kyrkans internationella arbete.) Under sju veckor samlade en styrka på 47 medarbetare in 120 000 kronor. Det var Barbro Westlund som ledde insamlingsarbetet.

Alla förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkans internationella arbete har hon släppt men hon är fortfarande internationellt ombud i Krokek.

Flera resor
Under 80- och 90-talen reste Barbro Westlund mycket i Latinamerika, Asien och Afrika, både på studieresor och för att göra utvärderingar av Lutherhjälpens olika projekt.

- Den största resursen är människorna själva. Det är viktigt att hjälpa dem på deras villkor,
så att de kan starta skolor och jordbruk, säger
hon.

Barbro Westlund minns flera av sina resor, som när hon besökte ett hem i El Salvador och en fattig änka med flera barn hade ordnat en riktig festmåltid, men där barnen inte fick sitta med vid måltiden.

Eller besöket på ett mödrahem i Rio, dit tonårsmammor kom för att föda sina barn. En gravid mamma hade sina äldre barn väntande utanför sjukhuset, där de tiggde mat och sov, berättar Barbro Westlund.

- Många kvinnor i fattiga områden bär en stor börda för familjen, eftersom männen ofta jobbar långt hemifrån. När männen kommer hem en gång om året, så blir kvinnorna ofta med barn igen. Därför är det viktigt att utbilda unga kvinnor, så att befolkningsexplosionen kan stoppas, konstaterar Barbro Westlund.

Flyktingar i stan
Engagemanget för utsatta människor fick hon med sig hemifrån och hon minns också ett Norrköping, som efter kriget, präglades av många flyktingar.

- Vi hade en flyktingflicka från Norge i klassen och jag minns att det kom många flyktingar från Lettland. Vi hade ett tyskt krigsbarn boende hos oss under åren 1947-1948, berättar Barbro Westlund.

När flyktingdebatten stormade som värst i Kimstad i slutet av 80-talet, i samband med placeringen av en flyktingförläggning på orten, så höll Barbro Westlund ett brandtal i Kimstad kyrka och senare också i S:t Olai kyrka.

- Vi tog emot många flyktingar här i Krokek vid ungefär samma tid. Flertalet kom från Libanon och Mellanöstern och de bodde inkvarterade på campingplatsen. Många här var kritiska mot dem, men vi lyckades att vända opinionen, säger Barbro Westlund.

 

Nyheter från Norrköping