Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

"Ett steg i rätt riktning"

Regeringen föreslår skärpta straff för allvarliga våldsbrott. – Min spontana kommentar är att jag tycker att det är positivt att man nu tar ett steg i den riktningen att man betonar att straffskalor ska utnyttjas och att det ska vara straffskärpning i första hand för våldsbrotten, säger chefsåklagare Torsten Angervåg i Norrköping.

Foto: Forsby Jan

NORRKÖPING2010-01-29 03:00
Susanna Beskow Norgren
Regeringen vill bland annat införa ett nytt begrepp, synnerligen grov misshandel, vid grovt våld mot barn, gamla och handikappade. Straffet ska vara minst fyra och max tio års fängelse. Även grovt vållande till annans död där rattfyllerister kör ihjäl andra ska skärpas, till minst ett års fängelse. I dag är minimistraffet sex månader. Torsten Angervåg hade igår inte hunnit sätta sig in i förslaget, och vill därför inte kommentera det i detalj. - Jag tycker att det är positivt att man nu har tagit ett steg i rätt riktning, nämligen att tydligt betona att den praxis som vi har idag på de straff som generellt döms ut i första hand för våldsbrott har varit för låga, och att straffskalan i större utsträckning än i dag ska utnyttjas upp till den övre delen, säger Torsten Angervåg. Han tycker också att det låter intressant med förslaget om att straffminimum för grov utpressning höjs och att en utpressning kan bedömas som grov när utpressaren har utnyttjat sin anknytning till en kriminell gruppering. - Det är positivt att man tydligare pekar på att den här typen av företeelse, som blir allt vanligare, är en klart försvårande omständighet, säger Torsten Angervåg. Grov stöld
Han tycker också att det är bra med en skärpning av påföljden vid återfall i brott. - Ett stort problem idag har varit att återfall inte tillräckligt tydligt markeras. Då tänker jag inte bara på våldsbrotten, utan också på t ex grov stöld, i form av inbrott i bostad, där påföljderna i praktiken, även efter det tjugonde villainbrottet, ligger kvar på straffminimum, säger Torsten Angervåg. Inte obligatoriskt
Något som Angervåg saknar i förslaget är en översyn av den villkorliga frigivningen. Intagna på anstalt som dömts till längre än en månads fängelse avtjänar idag vanligtvis bara två tredjedelar av sitt straff. - Jag tycker att man ska se över institutet villkorlig frigivning. Jag tycker att villkorlig frigivning ska vara något man får på grund av att man skött sig under avtjänandetiden. Det ska inte vara en obligatorisk sak, utan något man har förtjänat. Jag tycker att det ska ske som det var tänkt, och som systemet var från början: Det ska vara en prövning, om man ska bli villkorligt frigiven. Inga belägg
Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, säger till TT att det inte finns belägg för att grova våldsbrottslingar eller rattfyllerister avskräcks av hårdare straff. Den enda effekten är att de inlåsta inte kan begå brott ute i samhället. - Men i praktiken innebär det att man måste höja straffen väldigt, väldigt kraftigt för att få ganska begränsade statistiska effekter.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping