Bland arrangörerna dominerade kyrkorna: Svenska kyrkan, Norrköpings missionsförsamling, Metodistkyrkan och Bosniska islamska församlingen i Norrköping.
Men där fanns också Amnesty, och där fanns Asylgruppen i Norrköping - en religiöst och partipolitiskt obunden organisation, som hjälper asylsökande och flyktingar.
Ord från Jesus
Marschvägen för de ungefär 80 i tåget var inte särskilt lång, bara från S:t Olai och till Hörsalsparken. Där avlöste sedan talarna varandra, under ett möte som leddes av Tingstads församlings kyrkoherde Ola Berggren.
Anne-Lill Rosenberg, pastor i Metodistkyrkan, knöt an till Jesu ord om att "Vadhelst I haven gjort mot en av mina minsta bröder, det haven I ock gjort mot mig". Ord som då klart och tydligt visar på de nödställda runt omkring oss.
- Och vi kan inte acceptera, att förföljda och sjuka människor tvingas tillbaka till något, som de upplever som ett helvete.
Hon pekade också på FN:s barnkonvention, enligt vilken barnets bästa alltid ska vara utgångspunkten.
Kunskaperna finns
- Det är inte kunskaper, som fattas oss. För dem har vi, sade Åke Jansson från missionsförsamlingen.
- Och låt oss nu kräva, att de som styr också gör det utifrån humanistiska principer.
Susanna Löfgren, diakon i Borgs församling, hävdade att asyllagen knappast har något utrymme alls för humanism gentemot flyktingarna. Hon krävde uttryckligen, att avvisningen av apatiska barn stoppas.
Till slut kom en talare, som onekligen avvek inte så lite från alla de andra. Alen Zlatanovic, rom från Serbien, har i minst tio års tid försökt få asyl i något av de västeuropeiska länderna. I Sverige har han redan försökt flera gånger. Nu är han åter här, med två barn.
Vart ta vägen?
Till Sverige kom han första gången, när hans nu tioårige son var ett år. Den femåriga dottern är född i Sverige.
- Jag är serbisk medborgare, men jag har ingenstans att ta vägen. Jag är rom, och romer har inga rättigheter i Serbien. Som pappa till två barn mår jag jättedåligt.
Efter mötet pratar vi med Alen Zlatanovic. Han berättar att han har sökt asyl även i Norge, Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Italien.
Nu ser det ut som att han skulle skickas tillbaka till Serbien. Men hur ska han kunna leva där? Där har han ingen adress alls, han har överhuvud taget ingenting där.
Kyrkan hjälper
Han har fått hjälp, ekonomisk och annan, från kyrkan. Lena Sjöberg, diakon i S:t Olai, anser att den svenska flyktingpolitiken i stora stycken är en skandal.
- De ska leva på 1 800 kr, och det är bara hälften av det minimum som socialbidraget är. Och på det ska de också kunna lägga undan pengar, så att de kan köpa vinterkläder till barnen!
Det var inte bara i Norrköping, som det manifesterades. Också i t ex Sundsvall, Umeå, Göteborg, Linköping och Jönköping protesterades det mot asylreglerna. Sveriges kristna råd, där en rad kyrkor ingår, kräver nu att de ändras.